Annons

Medier och politiker måste klara kriget bättre

Med kriget följer högre krav på medier och politiker. Det är hög tid att leva upp till dem.
Ledare • Publicerad 2 april 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

I en debatt i SVT Aktuellt i torsdags kväll stod den erfarne ministern Anders Ygeman på ena sidan studiobordet. På andra sidan stod Sverigedemokraternas långvariga partiledare och riksdagsledamot Jimmie Åkesson. Debatten landade i en övning om avståndet till Balkan och Ukraina.

Mariupol efter Rysslands bombningar.
Mariupol efter Rysslands bombningar.Foto: AP

Det var märkligt att beskåda. Som tv-tittare blev man förundrad, kände sig rentav dumförklarad, utsatt för retoriska knep som handlade om något helt annat än vad som måste ske här och nu för att försvara den frihet som är existentiellt hotad av Putinregimen. Åtminstone borde vi ha fått en politisk debatt kring hur Sverige på bästa sätt ska ta tillvara det starka civilsamhälle som anstränger sig för att hjälpa de barn, mammor och äldre som flytt kriget.

Annons

Tyvärr speglar debatten i Aktuellt en del av den svenska kulturen i politik och i medier. De senaste veckorna har vi sett flera exempel på alltför okritisk och naiv journalistik, med det famösa exemplet i P4 Sjuhärad ”Nu är inte Putin här och kan försvara sig” som ett slags bottenmärke. Kriget är en skola för alla. Många journalister och politiker är inte rustade för att hantera ett krig som Sverige är direkt involverat i. För det är just den insikten som måste sjunka in.

”I Sveriges Radios viktigaste nyhetssändningar – Ekot – förmedlas förhoppningar om eld-upphör och fredsavtal med frågor från programledare som ”Är det färdigkrigat nu?”.”

I Sveriges Radios viktigaste nyhetssändningar – Ekot – förmedlas förhoppningar om eld-upphör och fredsavtal med frågor från programledare som ”Är det färdigkrigat nu?”.

Alla krig är lika fruktansvärda för dem som drabbas. Det finns inte någon diskussion om det. Men detta krig har en annan politisk dimension då det är den stora staten på andra sidan Östersjön som anfaller sitt grannland. Ryssland leds av en diktator besatt av att återupprätta en territoriell stormakt. Ett frontkrig mellan demokrati och barbari står i Europa, i Ukraina. Sverige är redan med i kriget, på flera sätt. Människor flyr hit, vi sänder vapen, Kreml hotar oss angående vår säkerhetspolitiska tillhörighet, Säkerhetspolisen konstaterar att ”De angrepp som Sverige utsätts för från främmande makt leder till att våra grundläggande fri-och rättigheter undermineras.”

Vi är många som måste lära oss. Det går att notera att saker händer som går åt rätt håll. Statsminister Magdalena Andersson har förändrat sitt tilltal. Användningen av ordet destabilisering i samband med svensk ansökan om Natomedlemskap, omformulerades i intervjun hos Anders Holmberg SVT 30 minuter. Nu heter det att Ryssland står för destabiliseringen och att det säkerhetspolitiska läget har ändrats i grunden och att Natomedlemskap måste övervägas. Det ligger nära till hands att regeringen svänger helt i Natofrågan. Det är en bra sväng, men orden om destabilisering borde aldrig ha uttalats och definitivt inte efter Rysslands storskaliga invasionskrig mot Ukraina.

Vi står inför ett val i höst. Det kommer att äga rum under mycket speciella omständigheter. Alldeles oavsett krigets status i september kommer Europa och Sverige att befinna sig i ett helt annat läge än för fyra år sedan. Den interna demokratiska kampen överskuggas av den gemensamma kampen för demokratin mot barbariet. Då måste vi alla bli bättre. Inte minst vi i medierna och politikerna.

Petter Birgersson är politisk redaktör Ystads Allehanda (Liberal).

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons