Med korruption ingen innovation
Varför blev Sverige en ingenjörsnation - trots att landet kom in relativt sent i industrialiseringen? Frågan behandlas i boken Svenska innovationer som förändrat världen (Max Ström förlag i samarbete med Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin) som delas ut till besökande diplomater under det svenska ordförandeskapet i EU. Det är en initierad redovisning över svenska innovationer: propellern, tändstickan, dynamiten, separatorn, katapultstolen, lättbetongen och vår tids Losec och bluetooth.
I det gamla landet tänktes det nytt. Läskunnigheten medförde att många kunde ta del av tekniska handböcker. Men författarna Henrik Berggren och Eva Krutmeijer lyfter också bland annat fram värdet av värnandet av äganderätten, meritokratin, samverkan mellan stat, universitet och näringsliv och inte minst faktorerna politisk stabilitet och social tillit.
Den svenska moderniseringsprocessen var således inget som plötsligt växte fram under 1900-talets början utan ska förstås utifrån ett längre historiskt perspektiv. Arvet från Luther, psalmboken, katekesen och bondepraktikan lade grunden till läskunnigheten. Lantmäteriet materialiserade äganderätten och stimulerade bönderna till innovativa satsningar på nya metoder. Även ägandet till ”idéer” skyddades tidigt. Den breda uppslutningen bakom frihandeln som rymde både arbetsgivare och fackföreningar manifesterade Sveriges öppenhet mot omvärlden.
Och kan det läggas till: Där människor litar på varandra och det råder stabilitet lyser korruption med sin frånvaro. Innovationer skapas inte i ett samhälle med tankeförbud eller där entreprenörens idéer kan stjälas av andra. Öppenheten och tilliten förstärktes av folkrörelsekulturen, som författarna med rätta lyfter fram.
Svenska innovationer som förändrat världen utkommer samtidigt som en ny undersökning visar att Sverige noteras för sin sämsta nivå i Transparency Internationals korruptionsindex sedan 2012. Det kan låta värre än det är. Sverige ligger kvar i toppen, om än på en femteplats, vilket knappast ger anledning att skämmas.
Transparency Internationals alla råd till svenska beslutsfattare är också långt från självklara. Organisationen pekar på att avslöjandena kring partifinansiering i somras pekar på behovet av större insyn. I ett internationellt parti är dock de svenska partierna stabila och vilar på en folkrörelsetradition med hög intern grad av kontroll. Däremot finns det anledning att beakta förslag en rad andra förslag som ökad kontroll av upphandlingar i offentlig sektor och om statlig anställdas juridiska ansvar bör regleras hårdare.
Det centrala i Transparency Internationals analys är dock medvetenheten om den offentliga förvaltningens betydelse för social tillit. Litar man på staten, litar man också på sin granne. Tror man att läraren kan mutas i syfte att ge högre betyg till barn urholkas också tilltron till grannen - eftersom man inte vet om grannen mutar läraren, byggnadsinspektören eller tullaren.
”Antikorruptionsåtgärder är därför både demokratistärkande och innovationsfrämjande.”
Antikorruptionsåtgärder är därför både demokratistärkande och innovationsfrämjande. I en korrumperad ekonomi sker färre och till slut inga innovationer. Riskerna ökar för investerarna. Företaget som mutar och anpassar sig efter illegala spelregler slår ut hederliga aktörer. Tillväxt och konkurrenskraft försvagas.
Rullatorn, Axeväxeln och bilbältet är andra svenska innovationer som författarna Henrik Berggren och Eva Krutmeijer påminner om. Men det finns starka skäl att när Sverige ramlar ned ett snäpp på korruptionsindexet låta sig påminnas om grundläggande orsaker till hur Sverige blev ett land präglat av tillit, tillväxt och innovation.
