Marknaden ska inte bestämma energipolitiken
Socialdemokraterna anser att marknaden ska bestämma, medan Moderaterna anser att frågan borde avgöras av politiker. Detta är det uppochnervända läge som råder i frågan om kärnkraften.
I onsdagens partiledardebatt fick statsminister Stefan Löfven frågan om det egentligen är så klokt att lägga ner kärnkraft när landet samtidigt ska gå igenom en enormt omfattande elektrifiering. Svaret? Marknaden måste sköta och ta hand om spelreglerna. ”Vattenfall har i sitt bolag gjort en bedömning att dessa två reaktorer inte kan fortsätta att drivas – av marknadsmässiga skäl och av säkerhetsmässiga skäl. Det måste vi ta på allvar”, sa Löfven.
Normalt brukar det inom socialdemokratin finnas en uppfattning, eller rentav en insikt, om att marknadens och samhällets intressen inte alltid är exakt desamma. Om marknaden i alla lägen fattade de samhällsekonomiskt riktiga besluten, skulle inga politiker behövas.
Men i frågan om kärnkraften har Socialdemokraterna landat i ett slags marknadsfundamentalism. Om ett enskilt bolag säger att de inte tror på kärnkraft av företagsekonomiska skäl, ska den bort.
För Socialdemokraternas del har denna fundamentalism fördelen att den löser partiets eget kärnkraftsdilemma. Ansvaret för ett beslut som äventyrar de egna väljarnas jobb och välstånd behöver åtminstone inte direkt falla på det egna partiet.
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) publicerar varje år en så kallad konjunkturrapport, ägnad åt ett specifikt ekonomiskt-politiskt område. Årets upplaga, som presenterades samma dag som partiledardebatten ägde rum, demolerar statsministerns marknadstilltro. ”Det är inte uppenbart att bristande kommersiell lönsamhet är synonymt med låg samhällsekonomisk lönsamhet”, skriver forskarna.
Att den kommersiella lönsamheten är dålig är delvis en följd av politiska beslut. Kärnkraften har värden som vindkraften saknar, exempelvis saknas de överföringskostnader som blir följden av att vindkraften bara kan produceras där det blåser. Kärnkraften bidrar också till att frekvensen i växelströmmen hålls stabil. ”Detta ökar värdet av kärnkraftsel i förhållande till vind från el från vind och solpaneler. Trots det betalas elen med samma pris”, skriver forskarna i SNS-rapporten.
Att lägga ner reaktorer kan å andra sidan ha motiv som går direkt emot den politiska ambitionen att ha låga och stabila elpriser: ”Kärnkraftverk är så stora enheter att de påverkar priserna. Det går inte att utesluta att besluten fattas utifrån en bedömning att en stängning påverkar priserna i positiv riktning och därmed ökar lönsamheten för elproducenterna.” Det är med andra ord mycket vanskligt att, som statsministern, direkt koppla Sveriges framtida välstånd till enskilda företags lönsamhetsbedömningar.
Ett samhällsekonomiskt värde som ägarna definitivt inte räknar med är möjligheten att sänka utsläpp i andra länder. Denna möjlighet tycks även ha gått statsministern förbi. I onsdagens debatt var budskapen att vi har all energi vi behöver, så vad bråkar Moderaterna om?
Men ju mer Sverige kan exportera till Polen, desto bättre är det för klimatet. Om en svensk terawattimmme el ersätter en polsk minskar utsläppen med nästan en miljon ton koldioxid, dubbelt så mycket som det svenska inrikesflyget. ”Det finns skäl för Sverige att undersöka möjligheterna att snabbt öka den svenska elexporten”, lyder slutsatsen i SNS-rapporten.
Det kommer dock inte att ske, så länge den politiska ledningen anser att marknaden alltid har rätt och att det inte finns något värde i överskott på klimatsmart el.
