Magnus Hagevi: Magnus Hagevi: Bra jordmån för konspirationsteorier i USA
Det amerikanska presidentvalet i november ser ut att bli en affär mellan den sittande republikanske presidenten Donald Trump och utmanaren från det demokratiska partiet Joe Biden. I dagsläget leder Biden i opinionsmätningarna, men ingen kan idag säga vem som vinner presidentvalet.
Som jag nämnde i en tidigare artikel har Trump visat sig ha svårt att erkänna förluster. Skulle han erkänna en valförlust efter presidentvalet i november? Frågan är vem skulle acceptera en sådan tjurskallighet. Skulle inte amerikaner vara rättrådiga och kräva respekt för folkviljan? Det finns anledning för att befara annat.
Sitt starkaste stöd har Trump i Sydstaterna, eller Slavstaterna som de också kallades. År 1861 bröt de med USA. Den direkta orsaken var att Abraham Lincoln med sin ”nordstatsagenda” vann presidentvalet och ville förbjuda slavar. Sydstaterna accepterade inte valresultatet och en president som inte stödde deras politik. En mentalitet som historikern Thomas Sörensen i boken Amerikanska inbördeskriget menar finns kvar i ”Myten om den förlorade saken”.
Enligt den myten var slavfrågan inte avgörande för inbördeskriget. Istället var saken Sydstaternas kultur och delstaternas frihet och självbestämmande.
Enligt Sörensen var ledarna i Sydstaternas konfederation – likt Trump – utpräglade dåliga förlorare och vägrade ta ansvar för utgången av inbördeskriget eller beteckna det som en förlust. Istället hade de kämpat en heroisk och nobel befrielsekamp.
Hollywood slog mynt av denna myt i filmen Borta med vinden. Myten tycks vara en del i en revanschism och en önskan att återställa saken igen. I Sydstaterna finns en stor mottaglighet att ifrågasätta valsegrar som många vita väljare anses sakna förankring i de gamla slavstaterna. Mycket riktigt har Trump anklagats för att flörta med rasism (om inte annat).
Till denna myt kan läggas en allmänt förekommande misstro mot regering och myndigheter som är vida spridd runtom i USA oavsett politisk hållning. Detta är inte utan fog. Ofta finns korruption och konstigheter. Många amerikaner blir dock inte överraskade av detta, utan snarare förväntar sig att myndigheterna fallerar. Att i denna bördiga jord så missnöje och odla olika konspirationsteorier om vad som ”EGENTLIGEN” pågår är lockande för populistiska politiker som Trump.
Vid sidan av internet och sociala medier – Trump är en Twitter-kung – finns radio- och TV-kanaler som sprider konspirationsteorier. Fox News har flera gånger förmedlat Trumps teorier om ”Obamagate” och Hillary Clintons e-postmeddelanden. De amerikaner som följer dessa medier är många bland Trumps supportrar. Om dessa medier attackerar ett oönskat valresultat ser många dem som trovärdiga källor.
I USA finns alltså en jordmån för att även vaga anklagelser ska bli trodda och få stöd i stora folklager. Om Trump vill påstå att han vann ett förlorat val finns en mottaglighet för ett sådant budskap i väljarkåren. I min tredje och sista artikel ska jag diskutera liknande risker i Sverige.
