Lyssna till regionens egna revisorer
När de valda revisorerna i Region Kalmar i somras krävde ekonomiska förbättringar visade det sig att revisionen inte är så tandlös och beroende av det politiska styret som det ofta sägs.
Revisorerna konstaterade att om inte förbättringar sker så kan de överväga att avstyrka ansvarsfrihet för regionstyrelsen.
Beskedet fick en ovanlig reaktion från regionstyrelsens ordförande, socialdemokraten Angelica Katsanidou. Med hänvisning till resultatet på sista raden ifrågasatte hon ”hur man ens kan överväga att inte bevilja ansvarsfrihet”.
Det hör till de informella spelreglerna att acceptera revisorernas kritik. Revisorerna har nämligen inga andra verktyg att komma med än just kritik. Till bilden hör att de är i fullmäktiges tjänst och därför kan de inte kritisera fullmäktige. Avfärdas sakliga framställningar från revisorerna urholkas granskningsinstansens funktion.
Revisorskollegiet innehåller för övrigt också revisorer som socialdemokraterna utsett. En enig kritik väger därför tungt. Den kan inte misstänkliggöras för att rymma några partipolitiska dimensioner.
Nu har revisorerna åter kommit med en granskningsrapport som denna gång belyser hur besluten om stora investeringar fattas i regionen.
I den offentliga sjukvårdsdebatten ägnas tyvärr frågor om konstpolicys och liknande stort utrymme, medan planerna på att investera 4,5 miljarder kronor i fastigheter och lokaler får mindre utrymme.
Det är inget nytt. Ju större en fråga är i termer av kronor och ören, desto mer komplex blir den. Dessutom är det mycket svårt politiskt att ställa sig kritisk till stora investeringar som det finns majoritetsstöd för.
Revisorernas rapport skrivs mot bakgrund av frågeställningen om fastighetsinvesteringarna i Kalmar, Oskarshamn och Västervik går i linje med den utveckling som stakats ut för den svenska sjukvården där mer nära vård prioriteras och där digitaliseringens fördelar tillvaratas.
Alla talar om att stärka primärvården, det vill säga att flytta över resurser från sjukhus till vårdcentraler. Men revisorerna motiverar sin granskning med att stora investeringar också ger ökade kostnader för framtida drift samtidigt som resurser behöver flyttas. Med tanke på regionens framtida ekonomi kan också fastighetsinvesteringarna tränga ut satsningar på sjukvården. Rapporten färgas således av utgångspunkten att investeringarna inte är fullt förenliga med de prioriterade omnämnda politiska målen, såsom nära vård.
På några punkter ges också kritik om hur investeringsbesluten fattas. Revisorerna vill se årliga lokalförsörjningsplaner. De föreslås även att kalkylerna kopplas tydligare till regionens mål, läs nära vård, och att investeringsprocessen tydliggörs.
Hur regionmajoriteten, S+C+L svarar på invändningarna kommer att vittna om hur den ser på sina egna prioriteringar kopplade till nära vård. Men framför allt kommer svaret att visa om revisionen betraktas som den viktiga och seriösa granskare som den är eller om den kommer att fortsätta att avfärdas.
