Låt inte bildningens ledstjärna dala
Svenska Akademien är ett av Sveriges främsta språkvårdande institut, och dess utgivning av Svenska Akademiens ordbok (SAOB) utgör ett av dess främsta verktyg för det ändamålet. Något som nu riskerar upphöra – av rent ekonomiska skäl. Om så sker vore det Akademiens värsta ögonblick sedan krisen 2018; ett bakslag för svensk språkvård och slutet på en flera sekel gammal, men levande, kulturtradition.
Alltsedan Svenska Akademien grundades av kung Gustav III år 1786 har den haft som ett av sina främsta syften att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet” – eller som det har uttolkats med modernare språkbruk, ”klarhet, uttrycksfullhet och anseende”. En mission som enligt stadgarnas 23:e paragraf bland annat är tänkt att komma till uttryck genom utgivandet av en ordbok. Ett slags kulturellt monument frammejslat ur svensk bildningstradition.
Det dröjde förvisso till slutet av 1800-talet innan man till slut fick den första volymen publicerad. Men sedan har arbetet krupit vidare. Bokstav för bokstav, volym för volym. Nu, 235 år efter att uppdraget först gavs och mer än hundra år efter att den första volymen publicerades, börjar man så sakteliga gå in för landning – eller åtminstone mellanlandning:
Under 2023 är planen att ordbokens redaktion i Lund ska färdigställa de sista banden, som täcker bokstäverna Ä och Ö. Sedan skulle man egentligen behöva påbörja en revidering av tidigare volymer. Ju äldre de tidigare banden är, desto mer har svenska språket hunnit utvecklas under tiden som gått – och mycket kan hända med språkutvecklingen under ett sekel.
”En ovanligt sorglig gestaltning av den monetära logikens seger över själslivet.”
Men det ser ut som att den välbehövliga revideringen av dessa praktverk kommer att få stryka på foten. SAOB:s redaktion, som har stretat på i Lund sedan 1880-talet, fick nyligen veta att man nu planerar att avsluta arbetet med ordboken såvida inte man lyckas hitta någon ny finansiering.
Som skäl anges att det helt enkelt inte finns ekonomiska medel för att fortsätta. Resurserna har sinat eftersom projektet tidigare finansierades av utgivningen av Post- och Inrikes Tidningar, världens äldsta tidning, vars fysiska utgivning upphörde 2007 enligt riksdagens beslut till förmån för en flik på Bolagsverkets hemsida. Ett av svensk politiks mindre stolta ögonblick.
Det hela skulle utgöra en ovanligt sorglig gestaltning av den monetära logikens seger över själslivet. Ett minst sagt snöpligt slut för ett av de mest långlivade projekten i svensk historia – och talande för moderna generationers bristande respekt för vad tidigare släktled byggt upp. Att sluta nu vore en skymf mot forna seklers ansträngningar.
Därtill kan man också fråga sig hur väl det skulle rimma med stadgarna att helt sonika avbryta det uppdrag man är ålagd att utföra, innan det egentligen är slutfört.
