Annons

Klimatet har inga universallösningar

Växthusgaser från markanvändning var i fokus när FN:s klimatpanel IPCC presenterade en ny rapport. I Sverige finns det dock anledning att ta rapporten med en nypa salt.
Ledare • Publicerad 9 augusti 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Närmare en fjärdedel av de utsläpp som människan orsakar kommer från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning. För att nå klimatmålen måste alla utsläpp minskas ned till noll, det gäller även utsläppen från markanvändningen – det säger Markku Rummukainen, Sveriges representant i IPCC. Han menar att utsläppen från jordbruk och skogsbruk måste åtgärdas.

De lösningar som krävs i Indien för att uppnå ett mer hållbart jordbruk är inte nödvändigtvis desamma som krävs i Sverige.Foto: Mahesh Kumar A.

Att minska utsläppen från jordbruk är inte detsamma som att säga att jordbruket måste upphöra. Det måste bara ske smartare. För en hållbar markanvändning måste livsmedelsproduktionen hållas på en hög nivå för att räcka till en ökande befolkning. Här ligger Sverige i framkant.

Annons

Sverige är nämligen ett av få länder i EU som har lyckats öka lantbruksproduktionen samtidigt som vi har minskat jordbrukets klimatpåverkan.

Genom större och effektivare jordbruksföretag har utsläppen av växthusgaser och användningen av energi, vatten, gödningsmedel, kväve samt fosfor minskat. Allt på samma gång som produktionen har ökat. Det är ett utmärkt exempel på hållbar markanvändning som fler länder borde kunna ta efter.

Att utsläppen från skogsbruket måste minskas har av Greenpeace och Naturskyddsföreningen tolkats som att skogsavverkningen måste minska. I en kommentar till IPCC:s rapport menar Greenpeace att de vill skydda en femtedel av den svenska skogen. Man kan tycka att etablerade miljöorganisationer åtminstone borde ha en grundläggande förståelse hur skogsnäringen fungerar. Men icke sa nicke.

Att bara låta skogen stå är nämligen ett ytterst dåligt recept för att skogen ska ta upp så mycket koldioxid som möjligt. En välmående skog som gynnar den biologiska mångfalden och verkar som effektiv koldioxidsänka, kräver aktiv förvaltning. Ung skog växer snabbare än äldre skog vilket gör att mer koldioxid kan lagras i träden.

I vissa länder, där skogsskövling är ett stort problem, kan en minskning av skogsbrukets utsläpp vara synonymt med ett större skydd. Men FN-rapporten måste läsas med perspektivet att det inte finns några universallösningar för klimatet.

Olika länder har diametralt olika klimatutmaningar där olika lösningar krävs. Att tro att samma lösningar kan implementeras globalt är att köpa en förenklad sanning. Bekvämt men desto sämre för klimatet.

Sofia WidegrenSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons