Annons

Juridiferingen är regeringens ansvar

Regeringens oskickliga lagstiftningsarbete ger domstolar makt och undergräver riksdagens ställning. Det är vad vi nu ser hända.
Ledare • Publicerad 7 juli 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det är minst sagt unikt att en domstol i Sverige dömer ut en nystiftad lag. Säkert är många inte ens medvetna om att det kan ske. Sverige har ju ingen författningsdomstol som prövar lagars förenlighet med grundlagen- det anses stå i konflikt med ett folkvalt demokratiskt parlament.

Unikt besked. En domstol underkänner den nya lagstiftningen.
Unikt besked. En domstol underkänner den nya lagstiftningen.Foto: Johan Nilsson/TT

Men det skedde i går när Förvaltningsrätten i Malmö, konstaterade att den nya gymnasielagen för ensamkommande, inte får tillämpas.

Annons

Den svenska lagprövningen är ganska okänd. Till och med en myndighet får vägra att tillämpa en lag som strider mot grundlag. Men att domstolar underkänner stiftad av den demokratiskt folkvalda församlingen lag hör till ovanligheterna. Juristers uppgift är att tillämpa lag, inte att skapa normer.

Under Alliansåren underkände Högsta domstolen en lagstiftning om livstidsstraff för mord. Men de hade lagen redan tillämpats av de två lägre domstolarna. Här är det dock fråga om en underrätt - den första instansen- som säger att lagstiftningen inte uppfyller beredningskravet och att den därför inte får tillämpas. Det finns ytterst få liknande exempel. Haparanda tingsrätt ansåg att det dubbla straffen vid skattebrott inte var förenliga med Europakonventionen och Högsta domstolen gick också på den tolkningen.

Beslutet i går fattades inte av en enskild domare. Migrationsdomstolen var förstärkt med en extra lagfaran domare - eftersom målet var komplicerat - och nämndemännen står bakom den eniga domen.

För regeringen är domen en mycket stor motgång. Lagrådet och de tunga remissinstanserna hade sågat lagförslaget - men samtidigt har ingen hävdat att det står i motsatsställning till grundlagen. Ändå gick regeringen vidare med förslaget och vände därmed ryggen åt beredningsprocess och Lagrådet. Nu får regeringen leva med frågan under valrörelsen. Ärendet lär överklagas till Migrationsöverdomstolen som är sista instans och den prövningen kan ta tid. Det betyder ett besvärligt vakuum för de unga män som väntar på besked och att ministären får dras med ett bevis på bristande regeringsduglighet in i valrörelsen,

Det varnas ofta för att makt förs över från politiskt valda församlingar till domstolar. Men det är regeringen som har ansvar för den utvecklingen när lagförslag som får hård kritik av granskningsinstanser ända drivs igenom i riksdagen. Det är då - när domstolar ska ta ställning till dem som konflikten mellan folkvalda församlingar och domstolar uppstår.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons