Annons

Julevangeliet skär in i vår egen tid

Att Gud blev människa och föddes som ett barn utmanade den antika världens tänkande där gudarna ofta var stora och starka. Men berättelsen sätter avtryck också i vår tid.
Ledare • Publicerad 23 december 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Berättelsen om att Gud blev människa och föddes i ett stall i Betlehem kontrasterade för 2000 år sedan mot dåtidens tänkande att gudar skulle vara stora och starka.

Julevangeliet ger hopp men rymmer också grunden för en samhällelig etik.Foto: Ali Lorestani/tt

Men att en gud föds som ett barn av sannolikt fattiga föräldrar som antingen tagit sin tillflykt till ett stall eftersom härbärget var fullt – eller efter moderna tolkningar fått plats hos någon av Josefs släktingar i Betlehem – och att samma Gud sedan avrättas och dör har också färgat vår egen tid.

Annons

Kristendomen har i historien tidvis vuxit samman med den världsliga makten. Legitimerat den och blivit ett politiskt redskap. I koalition med politisk makt – kungar, presidenter och tyranner – har den kristna etiken och själva tron alltid blivit underordnad. Och ibland ett farligt redskap åt härskare.

Men en gud som föds som ett barn och en gud som dör som en människa under förnedrande omständigheter, som vänder andra kinden till och som ber för sina fiender har också i vår tid varit ett problem för extremister av olika slag att acceptera.

Här enas politiska extremister från olika ytterkanter. Gemensamt är att de ser kristendomen som en svaghetens religion. Den som vill ha centraliserad makt, som hyllar auktoritet, gillar styrka – inte svaghet och sårbarhet. Därför omformas antingen religionen, eller så avvisas den.

I Hitlertyskland försökte nazisterna just omforma det kristna kärleksbudskapet. De judiska rötterna – Jesus var ju själv jude – raderades ut och lydnaden inför överheten betonades. Bibelordet ”att det är viktigare att lyda Gud än människor”, stod inte högt i kurs.

I Moskva rensade kommunisterna ut ledningen av den ortodoxa kyrkan och satte in lojala röda marionetter. Så lades grunden för det statsnära samfund som i dag passionerat försvarar det brutala angreppskriget på de ortodoxa syskonen i Ukraina.

Det finns som alltid undantag som bekräftar regeln i form av nationalistiska kyrkoinriktningar. Men även på svensk mark har ultranationalister haft stora problem med att få i hop sin egen berättelse om styrka, makt och auktoritet med kristendomens centrala budskap, att Gud låter sin son födas i ett stall och dö på ett kors som en människa.

”Det går helt enkelt inte att kapa eller att radera det människovärde som är ett av julevangeliets centrala budskap. Förlåtelse och barmhärtighet är andra begrepp som auktoritära grupper på olika kanter har svårt att acceptera.”

Det går helt enkelt inte att kapa eller att radera det människovärde som är ett av julevangeliets centrala budskap. Förlåtelse och barmhärtighet är andra begrepp som auktoritära grupper på olika kanter har svårt att acceptera.

Även för den icke-troende har denna berättelse därför en allmängiltig betydelse. Den har bidragit till att forma vår värld. Här finns kärleken till nästan och omsorgen om de som har det sämre. Att se vårt samhälles utveckling utifrån denna bas ter sig tämligen naturligt.

I julens läsningar ingår också att den familj som sedan kallas helig blir flyktingar och hamnar i en utsatt position, förföljda av en blodtörstig armé.

Religion i dag förknippas ofta med regler, dogmer och moralism. Det är auktoritet ovanifrån. Men julens budskap är något annat. Det är därför som religioner överlever, det är berättelserna som förmedlas från århundraden till århundraden. Det är julens psalmer och sånger som varje generation kan stämma in i.

Och i en tid med så mycket mörker känna budskapet om ljus och hopp extra betydelsefullt just i år.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons