Jakten efter yachten en fälla
Mellan 2019 och 2020 mer än fördubblades antalet unga i åldrarna 18 till 30 år som ansöker om skuldsanering, enligt nya uppgifter från Kronofogden. En dramatisk ökning som även i viss mån märks av bland äldre.
Under pandemiåret ansökte nästan 5 000 unga om skuldsanering, jämfört med drygt 13 000 i åldersspannet 31-50. De högsta siffrorna någonsin. Den enda åldersgrupp där antalet inte ökat är i gruppen 65+.
Att gruppen unga ökar så snabbt säger något om samtiden, de normer, värderingar och livsmål. Fler och fler är allt för ivriga att ta övermåttan stora risker som man hoppas ska leda till guld och gröna skogar. De sedvanliga drömmarna om att bilda familj, få ett bra och tryggt jobb, eller att på olika sätt ”finna sig själv” har hos en del börjat ersättas av ett glamoröst mål att bli ”miljonär innan 30”.
För att nå dit satsar man inte minst på aktier, och många är beredda att ta riskabla sms-lån för att finansiera det hela. Flera snabblåneföretag marknadsför sina lån specifikt mot unga som vill köpa aktier.
Snabba cash, för att tala med populärkulturen. Liksom gangsterkulturens livsstil marknadsförs via selfies med bling bling på Instagram finns det bloggar och konton på sociala medier som propagerar för miljonärsdrömmen med investeringstips och bilder på dyra bilar eller andra vräkiga exempel på en lyxig livsstil.
”Faran ligger i att unga saknar viktig kunskap om hur privatekonomi fungerar.”
Med det sagt: Det är givetvis inte aktiesparandet i sig, eller för den delen förekomsten av miljonärer, som är problemet. Att folk vill stärka sin ekonomi är nyttigt, och ett land mår bra av att ha miljonärer.
Faran ligger i att, som en representant för Kronofogden uttryckte det, unga saknar viktig kunskap om hur privatekonomi fungerar. Detta kombinerat med otåliga drömmar om ett jetsetliv och de utbredda sms-lånen blir till en häxbrygd som nu förstår många ungas liv.
Här finns viss överlappning med den tidigare kritik som riktats mot de sms-lån som utbetalats nattetid till desperata nätcasinospelare eller internetshoppare, med svåra följder för många av de inblandade.
Det går alltså inte bara att skylla på ytliga värderingar och populariserandet av lyxiga livstilar via influencers på sociala medier, eller en brist på utbildning. Att folk lever på detta sätt, och att det finns tjänster som tillhandahåller dessa lån, beror också på att det helt enkelt är möjligt med det regelverk som finns.
Att det skulle behövas en begränsning av sms-lånen, exempelvis förbud mot utbetalning nattetid som Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed föreslagit, blir alltmer tydligt.
När frågan var på tapeten för drygt tio år sedan lämnade regeringen det därhän med anledning av avtalsfriheten. Det börjar bli dags att nyansera det ställningstagandet, så att inte fler hamnar i lyxfällan.
