Stig-Björn Ljunggren: Häxprocesser, utbildning och utveckling
Ett exempel är digerdöden. Konsekvenserna var bland annat att det arbetande folket fick en starkare ställning eftersom arbetskraftsbristen gjorde att arbetsköparna måste erbjuda bättre villkor; äganderättsinstitutionen stärktes vilket gav kraft åt den framtida industrialiseringen; humanismen som kulturströmning trängde undan den religiösa vidskepelsen och gav därmed utrymme åt framtida vetenskapliga framsteg; tryckerierna växte fram när det blev brist på munkar som för hand kopierade texter; bostäderna blev mer hygieniska; kvinnors roll stärktes; etc.
Detta hände sig på 1300- och 1400-talet. Lite tillspetsat kan vi hävda att här i Sverige kom häxprocesserna på 1600-talet att mitt i sin fasansfulla konsekvens för de drabbade samtidigt ge upphov till förändringar som gynnade oss alla på lite längre sikt.
När den moralpanik som häxprocesserna var slutligen stoppades gjordes det en analys som visade att några socknar inte drabbades av den mentala farsot som häxprocesserna var. Av någon anledning hade befolkningen i just vissa byar inte smittats av häxhysterin. Förklaringen visade sig vara att folk på dessa ställen – på grund av en framsynt insats från kyrkan – var läskunniga.
Makthavarna drog slutsatsen att det var en bra framtidssatsning att försöka vaccinera folk från vidskepelse. Under kommande århundrade höjdes därför ambitionerna för att sprida läskunnigheten hos svenska folket. Kyrkan bedrev allt ivrigare undervisning. Husförhören blev ett slags dåtida nationella prov.
Svenska folket blev därför en befolkning som var läskunnig redan på 1700-talet. Det var unikt i världen. Och när sedan folkskolan genomfördes över hela landet efter riksdagsbeslut 1848 lärde sig folk också att skriva. Därmed lades grunden för det svenska kunskapssamhället.
”Frikyrkorna lärde arbetarna att det lönade sig att vara uppkäftig och sticka upp mot överheten.”
Inte nog med detta. Läskunnigheten gjorde att enskilda personer kunde skaffa sig information själva, utan att få den förmedlad av någon annan. Här lades grunden för frikyrkorörelsen, utan vars sprängkraft arbetarrörelsen inte hade fått samma betydelse för vårt land. Frikyrkorna lärde arbetarna att det lönade sig att vara uppkäftig och sticka upp mot överheten.
Det som hände var att när backstugesittare och torparbölingar flyttade in till bruksorterna under industrialiseringen på 1800-talet var de väl rustade. Såväl för att ta sig an kvalificerade arbetsuppgifter som för att bedriva eller ta del av folkbildande verksamhet på fritiden.
Länge var också Sverige ett av de mest välutbildade länderna i världen, med såväl en imponerande topp som unik bredd. Analfabetismen utrotades och landet begåvades med snilleindustrier, som Gustaf de Levals mjölkseparator och Sven Wingquists kullager.
Således: Häxprocesserna förde det goda med sig att Sverige blev en kunskapsnation. Häxprocesserna gjorde att läskunnighet blev ett prioriterat mål i Sverige. Vilket lade grunden för såväl en folkligt förankrad demokrati som vårt industrisamhälle och därmed välfärdssamhället.
Därmed blir också vägen från häxprocessernas 1600-tal till dagens problem med samhällsutvecklingen rätt tydlig. Utbildning, kopplat till industriell aktivitet, kan vara rätt bra.
Stig-Björn Ljunggren är fil dr i statsvetenskap och politisk chefredaktör på Sydöstran (S)
