Halva Sveriges skatt kan rädda klimatet
FN:s klimatpanels chockerande rapport på måndagen följdes av en rad svenska kommentarer med utgångspunkten att kraftigt höjda koldioxidskatter kommer att hålla tillbaka den ekonomiska tillväxten och även påverka inflationen. Sådana röster hördes bland annat i Ekonomiekot som intervjuat ett antal bankekonomer.
Det är svårt att förstå resonemanget. Syftet med koldioxidskatt är att att påverka utsläppen. Ska förtroendet för skattesystemet upprätthållas måste därmed andra skatter samtidigt sänkas. Det brukar kallas för skatteväxling. Ur fiskal synpunkt, alltså sett från finansdepartementet, är skatteväxlingar en lösning med stora problem. När utsläppen sjunker minskar samtidigt intäkterna och skattebaserna eroderas. Men effekterna på sysselsättning och välstånd av en koldioxidskattehöjning kan lätt kompenseras med att skatter på arbete och företagande samtidigt sänks. En grön skatteväxling är alltså bra för klimatet, men dålig för statskassan.
Därför är resonemanget om ekonomisk tillbakagång något av en gåta. Och det riskerar att försvaga förtroendet för klimatåtgärder. Om de ses som orättvisa eller som av klimatet motiverade åtgärder för att av andra skäl höja skatter eller styra över människors livsstilar är de dömda att misslyckas.
Tesen att vi måste få det sämre innan vi kan få det bättre dock i linje med den motsättning mellan marknadsekonomi och klimat som delar av miljörörelsen tidigare torgförde.
Dagens miljörörelse som Svenska Naturskyddsföreningen brukar i alt högre grad betona att koldioxidskatter måste uppfattas som rättvisa om de ska kunna införas globalt. Det gäller naturligtvis också nationellt, vilket miljörörelsen inte har varit lika noggrann med att understryka. Att straffbeskatta bilister i glesbygd leder till att trådarna i samhällsväven börjar att brista utan att några reella klimatmål kan nås.
”Faktum är för övrigt att om en global koldioxidskatt infördes skulle den svenska skatten kunna sänkas rejält från dagens nivåer.”
Faktum är för övrigt att om en global koldioxidskatt infördes skulle den svenska skatten kunna sänkas rejält från dagens nivåer.
Det råder något av konsensus i forskarvärlden om att en global koldioxidskatt är det överlägset mest effektiva verktyget för att få ner utsläppen av växthusgaser rejält.
Det betyder inte att Sverige ska dra ner ambitioner. Klimat handlar också om moral. Att gå före genom klimatsmart stadsplanering, satsningar på elektrifiering av trafik och nya smart stålindustri har också ett värde. Innovationer kan användas av andra.
Ett annat exempel: Om Sverige ökade elproduktionen med en procent och exporterade den till Polen skulle det ersätta kolkraft som släpper ut 1,3 miljoner ton koldioxid om året. Vilket motsvarar de årliga utsläppen från 600 000 fossildrivna bilar av nyare modell som kör 1 500 mil om året, enligt siffror som Finanspolitiska rådets tidigare ordförande John Hassler räknat fram.
Koldioxidskatten framstår dock som en lösning med stort L. På Stockholms universitet har en krets kring professor Per Krusell länge bedrivit miljöekonomisk forskning. För övrigt med stöd av Wallenbergfonder. En symbol för det svenska näringslivet finansierar således den centrala klimatforskningen.
”Det skulle räcka om om hela jorden hade halva de koldioxidskatter som Sverige redan har – då skulle problemet vara löst”, har Krusell tidigare sagt.
Den framgångsrika svenska klimatpolitiken bestående av fossilfri el och koldioxidskatt borde ligga till grund för globala lösningar på klimatkrisen. Och det är lösningar som inte gör oss fattigare utan tvärtom rikare.
