Grovt övertramp av S-ledaren

Inte bara försöker hon svartmåla regeringsunderlaget, hon utmålar också Sverige som ett land där demokratin undergrävs och drar en direkt parallell med utvecklingen i auktoritära stater där oppositionen tystas eller minoriteter föraktas.

Och inte nog med det. Utöver svartmålandet av Sverige och Tidöpartierna är texten också behäftad med tvivelaktiga överdrifter. Bland annat påstod Magdalena Andersson felaktigt i den ursprungliga texten, innan den rättades, att Jimmie Åkesson (SD) ska ha uppmanat till att ”alla moskéer bör konfiskeras och rivas.”

På ett plan är Anderssons utfall inte förvånande. Så här har det ju låtit från socialdemokratin konstant det senaste decenniet. Omläggning av migrationspolitiken? Rasism! Hårdare straff? Polisstat! Natomedlemskap? Militarism! Detta paradoxalt nog samtidigt som Socialdemokraterna efterhand själva svängt om i samma frågor. Maken till orwellskt dubbeltänk får man leta efter.

Men att nu ägna sig åt samma svartmålning utomlands är att ta det hela ett steg längre. Trots de politiska skiljaktigheter i sakfrågor som partierna kan ha med varandra brukar man ändå sluta upp och enigt värna sitt land utåt. Ja, kom ihåg hur upprörd Magdalena Andersson blev 2018 för att Ulf Kristersson (M) i en intervju med Financial Times sagt de jämförelsevis oskyldiga orden att Sverige haft en ”misslyckad integrationspolitik”.

Den gången tyckte Andersson att det var viktigt att värna Sverigebilden utomlands. Att ”ensidigt måla Sverige i svart” – trots att det då gällde frågor som hon höll med om var allvarliga – visade enligt henne att man inte är ”mogen rollen som statsministerkandidat.” Nu faller orden tillbaka på henne själv. Och denna gången är anklagelsen desto mer alarmistisk.

Uttrycker man sig om svensk inrikespolitik utomlands bör man också ha kontexten och de mottagande åhörarna eller läsarna i åtanke. Kontexten kommer obönhörligen att påverka hur det man säger eller skriver faktiskt uppfattas. När Magdalena Andersson för just en tysk läsekrets inleder med att skriva att ett högerparti grundat av nynazister sitter vid makten i Sverige är hon fullt medveten om vilka känslor det kommer att väcka, och vilken bild det är som målas upp.

Att hon sedan har mage att anklaga regeringsunderlaget för att ”ifrågasätta journalisters legitimitet” och att det ”sätter press på fria medier och public service och attackerar dem verbalt” är inte så lite magstarkt – bara veckan efter att hon själv gjort ett grovt övertramp när hon insinuerade att opinionsbildaren Henrik Jönsson skulle vara en del av ryskfinansierade påverkansoperationer mot Sverige.

Hur tror Andersson att Sverigebilden bland demokratikämpar i Ryssland eller Kina kommer påverkas om hon går runt och påstår att demokratin i Sverige är hotad? Ja, om man nu ska varna för Ryssland, så är detta i själva verket en bildsättning som Putin mycket väl skulle kunna dra nytta av för att framställa det som att Sverige är en hycklare som stöder Ukraina och kritiserar Kreml.

Det är ett stort ansvar att som ledande politiker uttala sig om sitt land i utrikes forum. Något som kan få ringar på vattnet-effekter. Det gäller då att vara varsam med orden. Det borde en tidigare statsminister som Magdalena Andersson vara medveten om, och ha i åtanke.