Gisslan i elkrisens Sverige

Under den senaste tiden har de med posten fått besked om vilken ersättning de får för sin mark när kraftledningen ska dras fram. För många kommer beskedet som en chock. Marken värderas utifrån avverkningsvolym vilket betyder att värde för äldre skog är mycket högre än för nyplanterad. Till det kommer ersättningar för om exempelvis utsikt förstörs och en extra schablonersättning på 25 procent.

Så är reglerna som för mycket stora markägare med olika varianter skogsbestånd fungerar utmärkt. Men de är inte skrivna för den småländska allmogen.

Som sten på bördan fick markägarna höra av energiminister Khashayar Farmanbar (S) att de utgör stoppklossar för industrins utveckling, välfärden och jobben. ”Om man vill se industrier, jobb, mera skatteintäkter för välfärden, att fastighetsvärdena ökar, utflyttningsorter blir inflyttningsorter så kanske man får se en 400kV-ledning i skogen, deklarerade statsrådet.

Bondeskogens förvaltare säljer virke till industrin, de skapar jobb i glesbygden och skogens tillväxt berikar statskassa och finansierar välfärden. Respektlösheten inför skogsägare som vårdar familjemarkerna och en geografisk landsdel underlättar knappast förhandlingsprocessen mellan markägarna och affärsverket Svenska kraftnät.

Ingen vänder sig mot behovet av nya kraftledningar. Markägare och kommuner tas nu emellertid som gisslan när ett egentligt problem är att det saknas elproduktion i elområde fyra. Ny överföringskapacitet blir ett allt mer akut problem när el produceras långt bort från konsumenterna.

Elkrisen fördjupas. Hushållen uppmanas nu av ett offentligt ägt energibolag - Varberg - att hålla en buffert på 40 000 kronor för att klara av vinterns elräkningar.

I en industriregion som Småland slår elpriserna också särskilt hårt mot jobb och företagande.

Elkrisen blir också något av en klimatkris.

Titta på A-plast med industrier i Fröseke, Alstermo och Älghult som stoppat produktionen på grund av skenande elpriser. Situationen är ”ohållbar” förklarade koncernchefen Alexander Blad djupt oroad över företagets framtid i regionen.

Svensk produktion är bra för klimatet vilket ofta glöms bort. Ofta ses ju produktion som en minuspost på klimatkontot.

A-plasts exportprodukter produceras ju av fossilfri el. och dessutom i en svensk grön kontext med miljöcertifieringar. Därför är ökad svensk industriproduktion lika med klimatnytta så länge den slår ut produkter som produceras på el från kol eller naturgas.

Elpriserna får också Sveriges största tomatproducent att dra med ned odlingen över vintern. Därmed kommer tomaterna i livsmedelsbutikerna ha sitt ursprung i ett jordbruk med kraftförsörjning från fossil el och från regioner med vattenbrist. Det blir sannolikt färre och för klimatet sämre grönsaker på tallriken under den kommande vintern.

På onsdagen när det väger lätt i opinionen utökade regeringen sin elpriskompensation på grund av ett ”nytt scenario” för prisutvecklingen. Som om man inte såg elkrisen komma. Som att den bara är ett resultat av externa faktorer.

Häromdagen ville energiministern besöka cafét Guldkringlan i Vimmerby vars elkostnad har stigit från 25 000 till 100 000 kronor i månaden. Det var ett verksamhetsbesök som aldrig blev av, eftersom Guldkringlan valde att nobba honom. Den känslan delas antagligen av bondeskogens förvaltare i Småland.