Framtiden är både blå och grön
Det påstås ofta felaktigt att den konservative brittiske politikern Winston Churchill ska ha sagt att den som inte är socialist som ung inte har något hjärta. Något sådant har han, som själv såg sig som konservativ redan som femtonåring, inte yttrat. Det falska citatet ringar in en vida spridd föreställning om att ungdomar tenderar att luta åt vänster i politiken.
Ett förhållande som numera får beskrivas som lika falskt som citatet. I årets vallokalsundersökning är den blågula trenden stark bland förstagångsväljarna i åldrarna 18-21. Hela 58 procent anger att de röstat på Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna eller Sverigedemokraterna. Räknar man av borgerlig generositet även med Centerpartiet hamnar siffran på 64 procent.
Samma trend är ännu tydligare i skolvalets resultat. Där fick de blågula partierna tillsammans drygt 61 procent av rösterna. Räknar man även i detta fall med Centerpartiets röster stiger siffran till drygt 69 procent. I Kalmar län blir siffrorna än högre, cirka 65 respektive 73 procent.
Även föreställningen om en ”generation Greta” stryker på foten – åtminstone om man tänkt sig att unga skulle vara mer benägna att rösta på Miljöpartiet eller ägna sig åt klimataktivism. Om de unga fick bestämma skulle förvisso Miljöpartiet fortfarande ha kommit in i riksdagen, men inte mer än så.
”I den mån det alltså går att tala om en generation Greta består den alltså i hög grad av borgerliga och sverigedemokrater.”
Jämfört med 2010 då hela sexton procent av förstagångsväljarna röstade på Miljöpartiet rör det sig om en monumental förändring. De unga har övergett miljöpartismen, men inte intresset för miljö- och klimatpolitik. I året SOM-undersökning hamnade invandring, brottslighet och miljö på delad förstaplats bland de unga väljarnas prioriteringar. De unga bryr sig fortfarande om miljön och klimatet, men de har bytt politisk färg. I den mån det alltså går att tala om en generation Greta består den alltså i hög grad av borgerliga och sverigedemokrater.
Det är ingen naturlag att engagemang för miljö och klimat ska gå hand i hand med vänsterideologi. Kristdemokratin kallades förr nedsättande för ”luft- och vattenpartiet” på grund av dess förvaltarskapsprincip. Konservativa i olika tider har gärna värnat naturen, och liberalismen med dess framstegsoptimism inbegriper också tron på teknologins möjligheter – så även i kampen mot miljöförstöring och klimatförändring.
Detta är något borgerligheten behöver bli bättre på att ta tillvara på och kommunicera. I valrörelsen fick miljö- och klimatpolitiken väldigt lite utrymme bortsett från den i sammanhanget i och för sig viktiga kärnkraftsfrågan. Borgerligheten gör rätt som står upp för kärnkraften, men dess gröna politik behöver också vara bredare än så. Det är nu hög tid att utveckla den gröna borgerligheten.
