Föråldrat att utesluta fossilfritt
Knappt hann nyheten börja spridas under onsdagen om att Vattenfall lämnat in en ansökan om att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Ringhals, innan dess pressekreterare strax därpå gick ut med en dementi. Den av flera medier snabbt omskrivna ansökan var bara en del av Vattenfalls förstudie i frågan. Den tidigare glädjeyran som hunnit sprida sig dämpades.
Var Vattenfall slutligen landar återstår således att se. Men Sveriges behov av kärnkraften kvarstår.
Om ryktet om Vattenfalls beslut visade sig vara överdrivet bjöd dagen ändock på välkomna energipolitiska nyheter då energiminister Ebba Busch (KD) och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) under en pressträff, som huvudsakligen handlade om regeringens 100 första dagar på energi- och klimatområdet, kunde meddela att regeringen vill ändra ett av Sveriges energipolitiska mål. Målsättningen att Sverige ska ha hundra procent förnybar energi vill man ändra till hundra procent fossilfri, ett förslag som kommer lämnas till riksdagen under våren.
Tanken som sådan är i och för sig inte ny. Inrikespolitiskt har frågan om att ändra målet från förnyelsebart till fossilfritt rests tidigare. Och såväl Moderaterna som Kristdemokraterna har tagit strid för kärnkraften i Bryssel i samband med EU:s arbete med att ta fram en taxonomi för att gynna hållbara investeringar. Det faktum att kärnkraften är fossilfri är av betydelse om Europa vill mena allvar med den gröna omställningen. Tyskland har blivit ett skräckexempel där nedläggningen av kärnkraft lett till ett ökat behov av kolkraft.
”Målsättningen att Sverige ska ha hundra procent förnybar energi vill man ändra till hundra procent fossilfri.”
Om energibolagen ska våga satsa på kärnkraft i Sverige är detta ett av de hinder som behöver röjas ur vägen. Ingen kommer våga investera i ny kärnkraft om det inte finns en tillit till att det också är långsiktigt välkommet. Den nuvarande målsättningen som begränsar sig till blott förnybara energislag till 2040 sänder en föråldrad signal om att kärnkraften ska fasas ut. Vilket rimmar illa inte bara med den borgerliga regeringens ambitioner, utan även med var befolkningen och många kommuner står.
En majoritet av svenska folket är numera för utbyggd kärnkraft, och i en undersökning som TT nyligen lät göra om huruvida kommunerna kan tänka sig kärnkraftverk inom sina gränser visade det sig att ungefär en femtedel av alla kommuner som svarade – primärt M-styrda kommuner i södra Sverige – var öppna för tanken.
Det talas mycket om huruvida marknaden är orsak eller ej till de kärnkraftsnedläggningar som gjorts, och huruvida marknaden kommer vara intresserad av ny kärnkraft eller inte. Oavsett hur olika svar som ges på de frågorna är en sak säker: Något ny kärnkraft kommer inte komma på plats om politiken fortsätter lägga hinder i vägen.
