Föräldraförsäkring utan barnperspektiv
Föräldraförsäkringen har blivit ett alltmer ett politiskt verktyg för olika ministrar att genomdriva andra mål än det som den egentligen är eller borde vara avsedd till, nämligen att tillförsäkra barnet tid med sina föräldrar.
Inom Socialdemokratin har återkommande röster höjts för att genom kvotering av föräldradagarna minska familjens självbestämmande. Att mycket talar för att barnet skulle få färre dagar med någon av sina föräldrar eftersom fler dagar inte skulle användas har spelat mindre roll. Liksom att kvoteringar skulle drabba lågavlönade familjer ekonomiskt. Medan barnkonventionen i andra sammanhang hyllas av socialdemokrater som tror att den i grunden ska gynna en S-märkt välfärdspolitik väger dess ord om att barn har rätt till ”båda sina föräldrar” lätt.
Men vuxenperspektivet märks också när den sittande regeringen lägger fram stor och tämligen ouppmärksammad förändring av föräldraförsäkringen. I en lagrådsremiss föreslås att 90 dagar per barn ska kunna överlåtas till någon annan person.
Redan i dag finns möjligheten att kunna överlåta dagar till en sambo som inte är biologisk förälder till barnet. Det är ett inslag i försäkringen som är betydelsefull för exempelvis familjekonstellationer med bonusbarn eller olika typer av regnbågsfamiljer.
I det förslag som nu ligger vidgas alltså möjligheten betydligt. Det har motiverats med att livspusslet kan förenklas för föräldrar som i dag kämpar med att förena karriär, och kanske pendling med föräldraskapets utmaningar. Och inte minst från egenföretagare har önskemål länge rests om möjlighet till flexiblare lösningar.
Det brukar heta att det är mormor eller morfar eller någon annan nära släkting som föräldradagarna kan överlåtas till. Men när förslaget presenteras är formuleringen sådan att de kan överlåtas till vem som helst som har en sjukpenninggrundande inkomst. Juridiskt var det inte möjligt att avgränsa kretsen ytterligare.
”Socialdemokraterna må inte ha någon strålande track record när det gäller att värna barnperspektiv, men i detta fall har gruppledaren Lena Hallengren en liten poäng”
Socialdemokraterna må inte ha någon strålande track record när det gäller att värna barnperspektiv, men i detta fall har gruppledaren Lena Hallengren en liten poäng när hon varnar för att dagar kan överlåtas till ”nannys”, i ekonomiskt vinningssyfte. Intressant nog kommer också tämligen hård kritik från LO-utredaren Johan Enfeldt som noterar en rad svåra frågor som inte förefaller vara tillräckligt utredda: Hur påverkas arbetsplatser om fler som själva inte är föräldrar kan ta föräldradagar? Vill arbetsgivarna fortsätta att betala in pengar till den avtalsrelaterade föräldrapenningen när den kan tas ut av andra än anställda? Andra ställer frågan om framför allt pappor kommer få frågan från arbetsgivare om de de kan överlåta dagar för att kunna stanna kvar på arbetet.
Det är långtifrån oviktiga invändningar. Men det är barnperspektivet som borde understrykas betydligt mer. Strukturer styr alltid beteenden och när överlåtelser av dagar stimuleras kommer också överlåtelser att ske i hög utsträckning. Förslaget är präglat av ambitionen att underlätta deltagandet på arbetsmarknaden, inte att främja barnets anknytning till föräldrarna.
Och om en tredjedel av föräldradagarna överlåts är det faktiskt svårt att att tala om en föräldraförsäkring i ordets rätta bemärkelse.
