Ett handslag är inte orimligt att begära
Diskrimineringsombudsmannen har fört hans talan i tingsrätten. Och i går kom domen: Arbetsförmedlingen ska betala 60 000 kronor till mannen, plus betala rättegångskostnader.
Detta betyder i korthet, att det har blivit godkänt för muslimer att inte ta kvinnor i handen när de är ute i arbetslivet.
Jeanette Löding är vd för företaget Melament i Älmhult. Hon menar att mannen vid mötet hälsade på alla genom att ta i hand, utom henne. Och att hon blev illa berörd av det. Hon säger helt enkelt att hon kände sig kränkt.
Exakt vad som hände vid mötet är något oklart. Ord står mot ord. Mannen själv hävdar att han lade handen på bröstet och förklarade att han inte kunde ta Jeanette Löding i handen i enlighet med sin tro. Arbetsförmedlingens jurist Niklas Wallentin menar att han mannen inte alls hälsat, ignorerat henne och ”undvikit ögonkontakt".
Löding själv menar, att han visserligen förklarade för henne varför han gjorde som han gjorde, men att hon ändå kände sig illa till mods.
Det torde dock räcka.
Att som arbetssökande få sin blivande chef att känna sig kränkt är, hur man än väljer att se det, inte ett särskilt strategiskt sätt att hantera sin framtid på arbetsmarknaden. Och idag är det faktiskt omöjligt att undvika kvinnor i arbetslivet. Det är också omöjligt att undvika att även andra kvinnor känner sig kränkta av en sådan sedvänja.
Det är högst förståeligt att han inte fick jobbet!
Rent teoretiskt skulle faktiskt kvinnan kunna motanmäla mannen för diskriminering mot henne som kvinna. Och hur kommer det sig då att vi plötsligt har en ordning som säger, att det är den religiösa sedvänjan (enligt DO) och inte kvinnans upplevelse av diskriminering som är viktigast?
Folkpartiet var föredömligt tydliga i måndags. Partisekreterare Erik Ullenhag menar att man måste kunna kräva att en arbetssökande ska ta både män och kvinnor i hand. Är det så att den här domen står sig i högre instans bär vi öppna för en lagändring, säger han. Han menar, att det handlar om vad en arbetsgivare ska kunna ställa för krav på sina anställda.
Företaget menar (förstås) att det inte alls har handlat om själva hälsandet, utan om att mannen inte haft rätt kompetens och erfarenhet.
Nej, det är på ett vis korrekt. Enligt majoritetssamhällets sätt att se det är det uppenbart att han missat hur grundläggande det är att ta någon i hand vid ett första möte.
Detta är inget man behöver raljera över. Det är bara ett faktum. Att vägra att ta någon i handen i vårt samhälle signalerar ett mycket utstuderat avståndstagande.
Man kan inte som företagare riskera anställa någon som riskerar att sända ut sådana signaler.
Hur Stockholms tingsrätt har kommit fram till sitt beslut - att mannen ska få rätt gentemot Arbetsförmedlingen för att den har hävdat att han betett sig olämpligt - är fullständigt obegripligt.
