Naomi Abramowicz: Energikris nästa med MP:s miljöpolitik
Klockan tickar. Mellanlagret för använt kärnavfall i Oskarshamn, det enda som finns i Sverige, riskerar att bli fullt redan 2023. Inte mer än 8000 ton får lagras i anläggningen idag - det uppgår redan till 7300 ton. Utan mellanlager hotas kärnkraftsdriften från och med 2024, enligt Vattenfall.
Både Vattenfall, som ansvarar för driften av kärnkraftreaktorerna Ringhals och Forsmark, och Svensk kärnbränslehantering (SKB) har varnat regeringen för att den måste fatta ett beslut innan den sista augusti. Allt som rör kärnkraft är, av förklarliga skäl, en långsam process. Även när ett beslut har fattats av regeringen väntar fler prövningar i olika instanser. Därför är det ännu viktigare att den agerar snabbt.
Tidigare i år försökte regeringen vinna tid genom att föreslå ett kompromissförslag, där beslut om slutförvar och mellanlagring skulle delas upp. Det sågades direkt av Oskarshamns kommun, som menade att det kunde leda till att anläggningen i Oskarshamn används som permanent förvar av använt kärnavfall framöver – istället för mellanlagring. Även Energimyndigheten sa nej till förslaget.
Enligt regeringskansliet finns det fortfarande ingen prognos när beskedet väntas komma. Även om miljöministern förnekar det å det bestämdaste verkar Miljöpartiets strategi vara att förhala beslutet så långt det bara är möjligt - trots - eller just därför - att det är avgörande för svensk kärnkrafts framtid.
”Regeringens kompromissförslag sågades direkt av Oskarshamns kommun.”
Kärnkraftsmotstånd är trots allt en av anledningarna till att partiet grundades. Sannolikt dröjer Bolund så länge han kan för att undvika ökat internt missnöje när partiet redan tampas med usla opinionssiffror. Samtidigt rinner tiden ut för att fatta beslut om slutförvaret, med risk för att Sverige kommer försättas i en energikris.
Det är inte bara oansvarigt, det är även dålig miljöpolitik. Miljöpartiets mossiga 80-talsinställning till kärnkraft stämmer inte överens med partiets ambitioner för Sverige på 2000-talet. Idag står kärnkraften för ungefär 40 procent av elproduktionen. Den elektrifiering av samhället som Miljöpartiet vill se, där all el är fossilfri och fossildrivna bilar ett minne blott, kommer att bli omöjlig att genomföra utan tillgång till kärnkraftens fossilfria energiproduktion.
Varken solceller eller vindkraft, Miljöpartiets föredragna energikällor, kommer ens i närheten av att fylla tomrummet som kärnkraften skulle lämna efter sig. Särskilt inte med tanke på att elanvändningen spås öka med hela 60 procent till år 2045, enligt Svenskt Näringslivs beräkningar.
Per Bolund må ha 100 000 år på sig, men tiden brådskar för svensk energiförsörjning.
Naomi Abramowicz