unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Elevernas bästa är viktigare än skolkoncernernas

Vänner av fritt skolval och valfrihet begår misstag när de inte driver igenom ökad öppenhet i friskolesektorn.
Även friskolorna bör omfattas av insyn.
Även friskolorna bör omfattas av insyn.
Foto: JESSICA GOW / TT
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det blev avslag på förslaget att införa offentlighetsprincipen också på de fristående skolorna i riksdagens omröstning på torsdagen. ”Allianspartierna” röstade nej tillsammans med Sverigedemokraterna.

Motiven varierar. Moderaterna talar om att mindre skolor skulle drabbas av kostnader om offentlighetsprincipen infördes. Ett gott argument som faller när de idéburna skolornas förbund välkomnar att villkoren blir desamma för fristående och kommunala skolor. Symptomatiskt nog har borgerliga partier tappat kontakterna med de idéburna aktörerna som borde haft en roll i centrum.

Andra partier förefaller ha lyssnat till de större koncernerna som varnar för ökade kostnader. Men om de i andra fall talar för att villkoren ska vara likvärdiga mellan kommunala och fristående skolor är det argumentet svårt att ta på allvar. De kommunala skolorna har ju ökade kostnader för att garantera insynen. Och att frågor som rör myndighetsutövning, betyg, beslut om discipinåtgärder, eller befrielse från skolplikt, omfattas av offentlighet är svårt att säga emot.

Inte heller argumentet om företagsekonomisk hänsyn talar för att den skattefinansierade sektorn ska vara undantagen. Även kommunala bolag omfattas av offentlighetsprincipen, men möjligheten till affärssekretess skyddar företagshemligheter. Ja, till och med den icke-offentliga aktören Svenska kyrkan med dess små många gånger pastorat klarar av att tillämpa offentlighetsprincipen.

Om det finns problem med att införa offentlighetsprincipen rakt av har friskolans vänner anledning att föreslå andra möjligheter till ökad insyn. Något sådant har emellertid inte skett.

Det speglar ett borgerligt ointresse för att hantera de allvarliga problem som för närvarande präglar den svenska skolan. Vänstern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som är partier vilka rymmer misstro mot valfrihet och konkurrens, ges därmed utrymme att framstå som skattebetalarnas bästa vänner när de kräver ökad öppenhet.

När socialdemokrater talat om vård, skola och omsorg har borgerliga politiker ofta betonat patient, elev och vårdnadstagare och satt människan framför systemen. Det måste också göras när stora koncerner är aktörer på skolområdet. Insyn och öppenhet ligger också i elevens och medborgarens intresse.

Inom den etablerade borgerligheten är det Moderata ungdomsförbundets nyligen avgångne ordförande Benjamin Dousa som stått alltför ensam och tagit besvärliga debatter om utvecklingen av friskolemarknaden.

Friskolesystemets stora fördel är att olika aktörer, privata eller ideella, liksom kommunala, får starka incitament till att utvecklas för att attrahera elever. Konkurrensen är tänkt att stärka hela skolsektorn eller enklare uttryckt alla elever. Inget myndighetsutövande skolsystem kan ha något annat mål.

Men om den faktiska valfriheten inte gäller alla på grund av urvalsregler uppfylls inte det centrala villkoret.

Om kommunala skolor med helhetsansvar underkompenseras bidrar ett offentligt skattebetalat skolsystem till att förstärka en segregation som sliter sönder samhället. Då nås inte det viktiga ursprungliga målet med reformen.

Likabehandling, det gemensammas bästa och ett solidariskt förstärkande av livsmöjligheter hör till skolans uppgifter, ja faktiskt till dess väsen. Avslaget på förslaget om offentlighetsprincip i fristående skolor vittnar om att friskolans tillskyndare inte ser skillnaden mellan vad som är det bästa för skolkoncernerna och det bästa för eleverna.