Efter JO och DO: TrO?
Behövs det även en TrO? En trosfrihetsombudsman? Pingskyrkans Sten-Gunnar Hedin menar detta i en intervju i tidningen Dagen.
Efter JO har riksdagen inrättat en JämO, en DO och en HomO. Pressens olika organisationer har gemensamt skapat en PO, Pressens Ombudsman.
Men den grundlagsfästa frihet som sitter trängst till i dagens Sverige är religionsfriheten eller samvetsfriheten. Hedin menar att framtidsperspektivet är skrämmande för den som tar religionsfriheten på allvar. Den har blivit ett slags restpost; först bör andra samhällsfunktioner tillgodoses och blir något över kan man hänvisa till religionsfriheten.
Hedin hänvisar till den judiska trons och islams krav på koscher- eller halalslakt. Han nämner olika kyrkors relationer med jämställshetsdiskussionen. Han hänvisar till den debatt som pågått om passager i Bibeln om homosexualitet.
Hedins tanke är värd att begrundas. Som han också säger kan inte religionsutövning vara ett skäl att göra sådant som är avskyvärt. Men, konstaterar han, ?Försvagningen av religionsfriheten i Sverige har skett successivt under en längre tid. Konsekvensen blir att religionsutövandet i det allmänna medvetandet allt mer betraktas som en fritidssysselsättning snarare än som en samvets- och trosfråga.?
Här träffar han mitt i prick. Troshandlingen kan för den enskilde bokstavligen vara en fråga om död eller evigt liv. Religionsfrihet innebär att stat och samhälle erkänner detta perspektiv, respekterar det och värnar dess bärares frihet.
Kan en TrO bidra till det så varför inte?