Demokratins anda över vapenexporten
I flera år har Sverige av fredsrörelsen utnämnts till världens största vapenexportör per capita, vilket i sig är ett irrelevant mått när svensk industri står för två procent av världsmarknaden.
Och gårdagens statistik från Inspektionen från strategiska produkter gällande 2014 visar på en kraftigt sjunkande export. Men kurvorna varierar kraftigt mellan åren. Gripenexporten till Brasilien kommer att slå igenom i statistiken. Att diskutera moral i termer av belopp är också ett dåligt mått.
Vem kan ha synpunkter på exporten till USA och Norge - de två största köparna? Broderlandet Norge köper stridsfordon 90 och USA som tar ett världsomspännande ansvar i kampen mot terrorism införskaffar ammunition och marina ledningssystem.
I redovisningen framkommer också att den mycket hårt kritiserade exporten till Saudiarabien av ett luftövervakningssystem är tämligen blygsam, den omsätter 338 miljoner kronor.¨
Bilden av en omfattande vapenexport till diktaturer som odlats stämmer alltså inte. 80 procent av exporten går till samarbetsländer i Västvärlden. Och av de 20 återstående procenten återfinns en demokrati som Indien som mottagit följdleveranser till ett ungefär lika stort värde som det Thailand och Saudiarabien importerar.
Svensk försvarsmaterielexport präglas inte av något formellt demokratikriterium, men demokratins anda vilar över exporten.
Pakistan finns exempelvis inte längre på listan. Distinktionen mellan offensiva vapen och defensiva försvarssystem - som luftövervakning - begränsar exporten till diktaturer. Men den hårdare praxis som skapats bör också kodifieras, för att öka trovärdigheten för exporten och för att minska misstro mot politik och industri.
Samtidigt som ett demokratikriterium diskuteras fattas beslut om minskad öppenhet. De rödgröna har deklarerat att Försvarsexportmyndigheten ska läggas ner, vilket kan leda till att den svenska staten får ta en större del av kostnaderna när det gäller nya försvarssystem.
Men syftet med myndigheten var också att öka insynen, vilket enligt en utredning av Statskontoret också har uppnåtts. Att andra försvarsmyndigheter får exportuppdrag samtidigt som de är köpare av materiel ökar risken för intressekonflikter. En rödgrön symbolpolitik när det gäller exporten av försvarsmateriel kan således få direkt motsatt verkan.
