Demokratin och socialstaten i påskens ljus
Ett symboliskt tecken på religionens återkomst var när SVT:s succéserie Historien om Sverige skildrade demokratins framväxt och genombrott. Ett baptistiskt dop 1848 som ledde till att den första frikyrkoförsamlingen bildades var i fokus. I denna grupp hade både män och kvinnor rösträtt.
Skildringen är viktig i vår tid när trossamfund och församlingar - ja själva kristendomens - anses vara exkluderande och inte sällan också bakåtsträvande. Men den breddar också berättelsen om hur folkstyret växte fram. Visst fanns det i väckelserörelserna ett uppbrott från det rådande religiösa och politiska enhetssamhället. Men det fanns också en kontinuitet. Det religiösa uppvaknandet skedde inledningsvis främst inom det vi idag kallar för Svenska kyrkan.
Ungefär samtidigt som Historien om Sverige sändes utkom professor Kjell O Lejons senaste bok - Sveriges kristna arv - som ytterligare fördjupar bilden av hur det svenska samhället formats. Leijon pekar på ofta uppmärksammade områden som kyrkans påverkan på litteraturen, skolan och universiteten samt prästgårdens betydelse för landsbygdens utveckling.
Men ett avsnitt om hur de skandinaviska svenska välfärdsstaterna ska ses som traditionsbestämda organisationer, framvuxna ur en luthersk kultur, vänder sannolikt på mångas perspektiv.
Att den svenska befolkningen var läskunnig långt före folkskolans införande 1842 genom kyrkans försorg är väl känt. Även fattigvården svarade församlingen för - och från den går en direkt linje till dagens kommunala socialtjänst. Lejon liksom en rad andra forskare knyter denna skandinaviska modell till det lutherska arvet.
Luthers betoning av den enskildes kall- att alla människor har en uppgift - och det allmänna prästadömet- som kan ses som en extra betoning på allas likas värdighet - bidrar till en utveckling där godheten får en tvingande dimension. Social omsorg blev därmed en fråga för det offentliga i det protestantiska delarna av Europa, medan ansvaret i det katolska Europa kom att ligga mer på det civila samhällets icke-vinstdrivande institutioner och i högre grad på familjen.
En annan aspekt som framhålls av andra forskare är den universalistiska hållning som var kyrkans väsen under denna tid. Alla i socknen eller i staden omfattades av folkbokföring och skolundervisning och en framväxande hälsovård. Enhetssamhället hade minst sagt också kvävande strukturer, (precis som delar av den efterföljande välfärdsstaten) men vi glömmer lätt hur våra institutioner än i dag är präglade av ett lutherskt arv.
Kristendomen är som den brittiske historikern Niall Ferguson, har beskrivit något av den demokratiska världens operativsystem. Som lekmän kan vi använda en dator utan att ens veta att ett operativsystem finns. Men om vi vill förstå hur en dator faktiskt fungerar behöver vi känna till hur systemet fungerar.
Efter Historien om Sverige och Kjell O Lejons Sveriges kristna arv kan vi känna operativsystemet något bättre. Vi kan förstå också konsekvenserna för vårt samhälle av den första kristna påsken. Och vi kan också känna hoppet och se påskens ljus komma med årets sena vår.
Ledarredaktionen önskar läsarna en Glad Påsk!
