De digitala torgen är här för att stanna
Den politiska utvecklingen under 2010-talet har varit i princip omöjlig att skilja från framväxten av sociala medier. De nya plattformarna har gett politiker en direkt kommunikationsväg till potentiella väljare. Därmed har vägen banats för nya politiska rörelser att växa fram.
Resultaten har varit av varierande framgång och kvalitet - från den Arabiska våren till Brexit-kampanjen. Men att det i grunden förändrat det politiska landskapet går knappast att förneka. Därför är det heller inte märkligt att förutsättningarna för sociala medier nu har börjat bli föremål för politisk debatt.
Frågan har särskilt aktualiserats under det senaste året på grund av coronapandemin och det amerikanska presidentvalet. Flera beslut om att stoppa spridningen av vissa inlägg och avstängning av användare har väckt farhågor om godtycke i bolagens agerande. Det har från vissa håll lett till krav på statlig reglering.
Det är dock långt ifrån en enkel fråga, vilket tydliggjordes då TV4 i lördags (31/7) belyste de olika motstridiga perspektiven. Civilrättsprofessor Mårten Schultz betonade att utgångspunkten måste vara att det är plattformarnas ägare som bestämmer vad som får skrivas och inte. Han sätter fingret på en viktig princip. Sociala mediebolag är trots allt privata verksamheter, och staten bör akta sig för onödiga ingrepp i företags affärer.
”Staten bör akta sig för onödiga ingrepp i företags affärer.”
Å andra sidan har sociala medier en särställning. Bolagen är nästan helt dominerande på sina marknader. Hela poängen med att ha ett konto på sociala medier är att nästan alla man känner också har det. Därför finns det för de flesta inget skäl att byta till en konkurrerande plattform, även om man är missnöjd med tjänsten.
Av detta skäl har plattformarna blivit ett centralt forum för det politiska samtalet. Som yttrandefrihetsexpert Nils Funcke påpekar i TV4-inslaget, är det därför inte lämpligt att privata företag med dominerande ställning i praktiken drar gränserna för vilka yttranden som är tillåtna. Det är i stället något som bör avgöras med demokratiska beslut i Sveriges riksdag.
Att bli utestängd från sociala medier är praktiskt taget att bli utestängd från samhällsdebatten. Det är dessutom i princip omöjligt för privatpersoner att bestrida bolagens beslut. Därför vore det inte helt orimligt med någon form av reglering som skyddar vanliga användare.
Samtidigt finns unika problem med internet som inte kan ignoreras. Falska konton, bottar och spammeddelanden är exempelvis saker som bör inte ges fritt spelrum. Och plattformarna kan också rätteligen vilja hålla god ton för att främja ett bättre samtalsklimatet.
Eftersom sociala medier med största sannolikhet kommer spela en minst lika stor roll under 2020-talet, lär det inte vara möjligt lämna marknaden oreglerad.
Daniel Åkerman
