Annons

Datorn är farligare än svärdet

Medlen saknas för att slå tillbaka cyberattacker.
Publicerad 21 januari 2017
Beväpnad polis i Davos hjälper inte mot cyberattacker. Foto: TT
Beväpnad polis i Davos hjälper inte mot cyberattacker. Foto: TT

Säkerheten i Davos är ytterst noggrann. Under det Världsekonomiska forumet blir det närmast en belägrad stad.

Vägspärrar blockerar infartsvägarna. Ett uppbåda av poliser och militärer patrullerar gatorna. Taggtråd och stängsel stänger av kvarter. På hustak ligger krypskyttar och luftrummet kontrolleras av militärhelikoptrar.

Annons

Den här bilden snuddar också vid hur vi tänker oss att säkerhet och försvar ser ut i praktiken. Men under ett seminarium på fredagen diskuterades hur den etablerade tanken kring försvar och krigföring behöver ändras för att också omfatta vad som sker digitalt.

Ett problem är att attackerna i det digitala landskapet är besvärliga att tala om, även beslutsfattare har svårt att veta vilka ord som ska användas. Exempel: Om soldater från en främmande makt tränger in och slår sönder datorer tillhörande ett annat land eller ett företag är det en attack som får konsekvenser och den som har drabbats slår tillbaka. Men om samma datorer förstörs genom en cyberattack är det svårare att hantera och slå tillbaka.

Och tyvärr är det inte bara begreppen som saknas för att adressera hoten från nationer, hackare anlitade av regeringar och kriminella som letar efter samhällets digitala svagheter. I Davos efterlystes internationella samarbeten mellan stater och bolag för att bygga upp kapacitet och kunskap för att möte cyberhoten.

Att infrastrukturen saknas är egentligen märkligt. När Donald Trump svors in som amerikansk president är det resultatet av ett jämnt val där cyberfrågor stod högt på agendan, som Hillary Clintons e-posthantering, falska nyheter och ryska hackerattacker.

När nästan alla människor i världen snart är uppkopplade till ett och samma system ökar ytterligare cyberhotet. Hur det ska mötas är en svårt. Demokratier kan exempelvis inte gå in och avgöra vad som är falska nyheter.

Säkerhetstänkandet bör få en digital dimension. Det betyder att regeringar och varje enskild får tänka om, säkerhet räknas inte längre enbart i antal militärkängor, kärnvapensilos eller tjocklek på säkerhetsdörren.

Foto: Gian Ehrenzeller
Foto: Gian Ehrenzeller

"Demokratier kan exempelvis inte gå in och avgöra vad som är falska nyheter."

Edvard Hollertz

Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons