Danska valsmällen känns till Sverige
Den danska politiska kartan målas röd efter tisdagens val till Folketinget. Ja, några få blåa fläckar på Jylland där de borgerliga partierna vanligen är starka och utanför Köpenhamn vittnar om Venstres och de Konservatives katastrofval. Socialdemokratiet går fram i 83 av 92 valkretsar. Jylland-Köpenhamn konflikten beskriver inte längre den danska politiska kulturen.
Nu har den danska valrörelsen liknat den svenska i mening att personer betyder allt samtidigt som den danska politiken alltid präglas av nya eller gamla småpartier som går upp eller ned i opinionen. Det är ingen slump att politiska tv-serier produceras i Köpenhamn och inte i nyktra Oslo, i stabila Helsingfors eller i Stockholm.
Men räkna med att svenska socialdemokrater kommer att studera valutgången. S-ledaren Magdalena Andersson har redan tydligt inspirerats av sin danska partiledarkollega Mette Fredriksen som kombinerat välfärdssatsningar med en mycket stram invandringspolitik.
Medan de svenska Socialdemokraterna i höstens val gick fram i Stockholms innerstad och gjorde sämre val på landsort och landsbygd lyckades de danska på en och samma gång vinna väljare i både kraftigt vänsterlutande Köpenhamn och i Jyllands byar.
Danmark är nu inte Sverige. Köpenhamn är den enda storstadsregionen och det ”danska” är nära förknippat med ”byn” i jordbrukslandskapet. Danmarks ekonomiska framsteg hör till lantbruket när det svenska hör till industrin. Det förklarar kulturella och politiska skillnader mellan länderna.
Danmarks demokratisering och modernisering är också starkt förknippat med liberala Venstre som i dag är ett högerparti. Lägg därtill att den danska nationalismen är historiskt förknippad med liberala upplysningsvärden. Folkhögskola, flagga och en luthersk kyrka utgjorde grunden för den moderna nationen. Därmed har det inte varit lika känsligt för danska socialdemokrater som för svenska att tala i termer av nation och integration. På svenska hör orden till högerns terminologi. Så icke i Danmark.
Landet har också fortfarande en statskyrka. Denna pluralism återspeglas i den svenska Danmarksbilden. På 1980-talet var landet symboliserat av Köpenhamn öl, hippies och droger. 2000-talet konservativ invandringspolitik. Och 2020 ett land som Sverige tar intryck av i fråga om Nato och delvis också invandring- och kriminalpolitik.
”Och 2020 ett land som Sverige tar intryck av i fråga om Nato och delvis också invandring- och kriminalpolitik.”
Socialdemokraterna fick bort migrationsfrågan från den politiska dagordningen och marginaliserade Dansk Folkeparti, även om Danmarkdemokraterna med en liknande politisk hållning starkt gick framåt. Det är ingen naturlag att radikala högerpopulistiska partier straffas av väljare när de ingår i regeringar, men den danska kraschen lär oroa Sverigedemokrater som sett upp till partikusinerna på andra sidan Öresund. Mer än vad danskfolkpartisterna gillat SD, för övrigt.
De tydligare sociala hierarkierna i Danmark kan vara orsaken till framväxten av återkommande populistiska partier kritiska mot Köpenhamn, byråkrati och skatter. En låg spärr underlättar också etablerandet av nya partier.
De traditionella statsministerpartierna, Venstre och Konservative, har utmanats av uppstickarna och har haft svårt att behålla allt mer rörliga väljare. Det bidrar till den borgerliga tillbakagången.
Just nu är det Ulf Kristerssons som talar om Danmark - danska straff - i svensk politik. Räkna med att fler och tätare referenser till danska exempel under åren som kommer. Och då inte bara från Kristersson och C&o.
