Centern har hamnat fel i kulturkriget

Den tidigare riksdagsledamoten Lise Nordin (MP) fick av sina partikollegor i regeringen i uppgift att snabbutreda hur vindkraftetableringar i landet ska kunna underlättas. (Två fel på en och samma gång; snabbutredning och icke-objektiv utredare). Det vill säga hur kommunernas inflytande ska försvagas.

Här påvisas en av de stora konflikterna i Sverige. Staten - regering och riksdag - fattar beslut som avvisas ute i kommunerna. Av partikamrater. Migrationspolitiken är ett exempel. Energipolitiken ett annat. Den omfattande vindkraftutbyggnad som är en förutsättning för energipolitikens inriktning får inte stöd av det lokala folkstyret som möter buller och ser hur ett landskap förändras.

Utredningen är ett sinnrikt försök att skapa en kompromiss som samtidigt främjar ökade etableringar. Kommunerna ska få säga nej, men det måste ske i enlighet med översiktsplaner där mark som är lämplig för vindkraft ska pekas ut. Därmed tvingas kommunerna att i planarbetet prioritera etableringen av vindkraft. Att miljöorganisationer också ska ges rätten att överklaga kommunala avslag är också en viktig del i utredningen.

Kritiken mot parkernas påverkan på natur och miljö blir intressant allt bredare. Häromdagen konstaterade riksdagsledamoten (S), Tomas Kronståhl från Västervik att man ”tappat kontrollen” över utbyggnaden ur ett landsbygdsperspektiv.

Det är inte det enda exemplet på hur Miljöpartiets centralmaktsperspektiv och Centerpartiets värnande av lokalt självbestämmande kolliderar. I det som allt ofta kallas kulturkrig om immateriella värderingar och identiteter brukar Centern och Miljöpartiet vanligen placeras nära varandra.

Men det är en förenkling som egentligen bara avser migrationsfrågan. I synen på vindkraft splittras partierna av stad-land konflikten. I synen på skog och jordbruk skiljs de åt utifrån olika uppfattningar om människans roll i naturen.

Direkt efter misstroendeomröstningen mot regeringen Löfven debatterades också jaktpolitiken i riksdagen. I denna en historisk ”dna-fråga” för Centerpartiet nåddes i vanlig ordning enighet med moderater och kristdemokrater. Med stöd av Sverigedemokraterna formulerades ett tillkännagivande till regeringen om bland annat hur viltvårdsfondens pengar ska användas. Det är kulturkrigets epicentrum i dag. Frågor om synen på kött, rovdjur och bilen som transportmedel kokar ned till ”proxy”-frågan jakt. Som också rymmer synen på ägande, på skytte och på lokal makt.

I de kulturfrågorna är samhörigheten större än på många år i de borgerliga partierna.

Moderaternas storstadsfixering är äntligen bruten. Kristdemokraterna trivs i sina ”hjärtländer”, som småsamhällen och landsbygd kallas efter amerikansk modell.

Centerpartiet kritiseras också hårt för att det som sekulär kraft ställer upp i höstens val i Svenska kyrkan. Men det vittnar också om hur viktiga klassiska värderingsfrågor är för traditionella centerväljare som mer kände sig hemma i statskyrkan än i Stureplanscentern.

Centerledningen har länge underskattat betydelsen av kultur, identitet och religion- trots att dessa värden mer än någon ideologi format partiet. Andra kulturfrågor som avståndstagande och diffus tolerans har kommit att väga tyngre när partiet söker de trendkänsliga urbana väljarna.

Men i riksdagen efter statsministeromröstningen framgick det var det egentliga Centern hör hemma.