Brev till ledarsidan: Vi vågar tala om kulturvärden
Daniel Braws ledare 2018-11-28 uppmärksammar att kulturvärden byggs bort i byggboomen. Riksantikvarieämbetets färska rapport, som lyfts fram, talar sitt tydliga språk. ”Den övergripande slutsatsen är att det finns stora brister i hur kulturvärden uppmärksammas och hanteras i samband med ändring av byggnader”.
Och det är kommunernas hantering som starkt kritiseras när de trots Plan- och bygglagens tydliga regelverk ofta inte beaktar kända kulturvärden. Braw menar att det inte är så konstigt att kommunerna väljer bort hänsyn till kulturvärden eftersom de samtidigt ska se till att bostadsbyggandet prioriteras.
Han menar att detta kan bero på att begreppet kulturvärde är så diffust och att det verkar finnas kulturvärden ”överallt” samt att det finns en ovilja att ”tala om verkliga värden”.
Ja, Braw har delvis rätt men ett sådant läge är inget som behöver godtas eller bestå. Kommunerna har en skyldighet att tydligt lyfta fram vilka kulturhistoriska värden som finns i en byggnad eller en miljö och att bedöma hur viktiga eller starka dessa värden är.
Om man i nästa skede väljer att behovet av bostäder ska prioriteras framför värnandet av kulturhistoriska värden, må det vara hänt. Det viktiga är att kulturvärden inte ”sopas under mattan”. Och oftast kan kulturvärden beaktas samtidigt som ändring eller nybyggnad sker.
Vi är många i Sverige som arbetar som bebyggelseantikvarier och är utbildade och erfarna inom kulturhistorisk värdering. Vi kan och vågar tala om kulturvärden och vår kompetens ska användas just för att kulturvärdena inte ska uppfattas som diffusa.
Saknas kompetensen och kunskapsunderlagen på kommunerna blir det svårt att uppfylla Plan- och bygglagens krav på hänsyn till kulturvärden, handläggning av ärenden försvåras och rättssäkerheten hotas. Därför är det särskilt viktigt att kommunerna tar intryck av kritiken som framförs i Riksantikvarieämbetets rapport och att myndigheten fortsätter utreda frågan.
I flera av Kalmar läns kommuner pågår arbetet att ta fram kommuntäckande kulturmiljöprogram som pekar ut särskilt värdefulla kulturmiljöer med förklaring kring vilka värden som finns, klassificering av områden tillsammans med riktlinjer för framtiden.
Detta är en bra början och något som flera kommuner bör ta efter. Att ha ett politiskt antaget och uppdaterat kulturmiljöprogram är ett första verktyg för att kunna uppfylla Plan- och bygglagens krav avseende kommunens värdefulla kulturmiljöer.
Örjan Molander, museichef Kalmar läns museum
Liselotte Jumme, certifierad sakkunnig avseende kulturvärden enligt PBL och enhetschef Kalmar läns museum
