Bränsleskatt på tomgång
Bilkörning är relativt okänsligt för ökade bränslepriser. Det fastslog myndigheten Trafikanalys tidigare denna vecka efter att ha analyserat den svenska vägtrafiken och dess förändringsmönster i samband med de senaste årens höga prisökningar på drivmedel.
Trots att bränslepriserna under 2022 kunde vara upp till sjuttio procent dyrare jämfört med 2019 har det inte påverkat vägtrafiken nämnvärt. ”Vägtrafikens omfattning på statligt vägnät har varit relativt oförändrad”, kan Trafikanalys konstatera.
Det sätter frågan om bensinskatt i en annat ljus. Om syftet är att driva folk till att överge bilismen med bränsleskatten som verktyg tycks det dömt att misslyckas. Så mycket för den upprörda kritiken att det var ”farligt” för klimatet när regeringen tillfälligt sänkte bränslepriset med åttio öre.
Trafikanalys lägger i och för sig till att det finns fickor där de dyrare bränslepriser faktiskt kan ha bidragit till minskad bilism; Stockholm och Göteborg. Och det är inte förvånande. I storstäderna där det redan av andra skäl är dyrare att använda sig av bilen – på grund av exempelvis trängselavgifter och högre kostnad för bilförsäkringen – kan höjda bränslepriser bli droppen som får bägaren att rinna över.
”Även om vissa välfungerande pendlingssträckor som mellan Kalmar och Växjö drar ned bilismen, så blir saken en annan om man vill i stället vill ta sig från Kalmar eller Växjö vidare till, säg, Jönköping eller Varberg.”
En annan delförklaring är att storstäderna har ”bättre substitut till bilkörning i form av tätare kollektivtrafik.” Det sätter fingret på varför bilen behövs på landsbygden. Även med ett fungerande järnvägsnät och tätare bussavgångar kvarstår behovet att ta sig fram utan att vara bunden av kollektivtrafikens tider och rutter. Lägg till faktorer som risken för inställda eller försenade avgångar, eller den extra tidskostnaden för att med den kollektiva trafiken ta sig från dörr till dörr, och bilens attraktivitet blir än klarare. Likt reapriser gör mindre nytta för en basvara jämfört med en lyxvara kommer det omvänt vara svårt att styra bilismen med bränsleskatter.
Den dynamiken gäller inte bara på glesbygden, utan även för den som vill ta sig från stad till stad utanför stambanan. Även om vissa välfungerande pendlingssträckor som mellan Kalmar och Växjö drar ned bilismen, så blir saken en annan om man vill i stället vill ta sig från Kalmar eller Växjö vidare till, säg, Jönköping eller Varberg.
Behovet av bilen kommer inte att försvinna, om så än befolkningen under bränsleskatter digna ned. Betydligt mer lovande som klimatåtgärd betraktat framstår således utbyggnaden av laddinfrastrukturen och den ökande försäljningen av elbilar. Men det ställer i sin tur krav på att den större frågan om landets elförsörjning får sin stabila och långsiktiga lösning.
Den borgerliga regeringens sänkning av bränsleskatten må i många väljares ögon ha blivit en besvikelse. Men den som tror att sänkta bensinpriser kommer öka bilismen har i stort sett fel.
