Bra vård kan bli bättre!
När medborgarna tillfrågas om svensk sjukvård så är de som vårdats eller varit i kontakt med hälso- och sjukvården ofta mer positiva än andra. Det kanske inte är konstigt, de har ju både överlevt och ofta blivit friska.
Samtidigt finns en utbredd kritik mot svensk sjukvård från en rad angreppshåll. Vissa pekar på vårdköerna och att svenska läkare behandlar färre patienter än de i andra länder. Vården är underfinansierad, säger många. Lika många säger att den till delar är ineffektiv.
”Vidare finns tydliga mål för vad som ska göras och god information om tillkortakommanden; men det vidtas inga åtgärder.”
Tidigare i vår presenterade revisorerna i Kalmar läns region en rapport om hur så kallad uppskjuten vård – de längre vårdköerna under pandemin har fortfarande inte kortats ens till läget före. Rapporten fastslår till exempel att ingen verksamhet uppfyller de nationella målen för varken första undersökning eller operation/behandling.
Vidare finns tydliga mål för vad som ska göras och god information om tillkortakommanden; men det vidtas inga åtgärder.
I dag sammanträder regionfullmäktige i Mönsterås. Politikerna kommer att diskutera en rad avgränsade problem. Frågan är om de inte borde diskutera den övergripande styrningen.
Problemen finns inte enbart i Region Kalmar län, utan i de flesta regioner. Regeringen tog upp detta i vårbudgeten i förra veckan: Effektiviseringar i sjukvården skulle särskilt uppmärksammas.
Självklart förstås, att man ska få ut så mycket som möjligt av de pengar som används i våren.
På debattplats i Dagens Nyheter gick i går chefsekonomen Annika Wallenskog och chefen för vård- och omsorgsavdelningen Johan Kaarme, båda på Sveriges kommuner och landsting, ut och nyanserade bilden. De menade att det är en myt att vården tillförts så stora resurser som sagts och att produktivitetsmätningar ger en felaktig bild av effektiviteten eftersom man glömmer hur mycket bättre sjukvården har blivit.
Det de säger är både sant och intressant. De nämner inte det yttersta måttet på svenska hälsa och sjukvård, att vi lever allt längre. Men att sjukvården i dag utför saker som för inte länge sedan ansågs vara mirakler – på 25 år har till exempel dödligheten i hjärtinfarkt minskat med 70 procent och i stroke med 66 procent.
Men att vården blir allt bättre utesluter inte att det finns mycket att vinna på att utnyttja resurserna bättre. Flaskhalsar som operationsteam och vårdplatser för de opererade borde till exempel undanröjas. Och specialisering kunde ge fler opererade med än högre kvalitet. Vården i Sverige håller hög kvalitet, men den kan bli ännu bättre.
