Betygssystemet får underkänt
Från och med höstterminen 2025 kommer Handelshögskolans nya, striktare behörighetskrav att tillämpas. Ansökande kommer då att avkrävas ett högskoleprovsresultat på minst 1,25 om man söker med gymnasiebetyg som antagningsgrund (SR, 1/2).
Handelshögskolan meddelade redan förra året att man övervägde att överge det nationella antagningssystemet. Då diskuterades bland annat ett eget intagningsprov, för att säkerställa att de sökande faktiskt besitter de kunskaper som rimligen krävs för att genomföra skolans utbildningar. Nu har man i stället landat i en kompromiss, där systemet behålls men högskoleprovet används som en slags kunskapsbesiktning.
Bakgrunden till beslutet stavas betygsinflationen. Det är vid detta lag väletablerat att betyg inte längre alltid är en trovärdig avspegling av en gymnasieelevs kunnande och förmåga. Handelshögskolans rektor Lars Strannegård menar att även om detta problem inte påverkat just Handelshögskolan, finns det en oro för att systemet knuffat ut studenter som egentligen passat skolan bättre.
”Varje orättvis antagning är en för mycket, åtminstone för den som månar om att flit och hårt arbete ska löna sig.”
Det är en kritik som är lätt att stämma in i, för visst har betygen kommit att bli en orättvis måttstock. Även om långt ifrån alla skolor berörs av problemet, och berörs till olika grad, är problemet tillräckligt stort för att många A-betyg kan misstänkas vara illegitima. Vilket i sin tur utlöser en följd av problem, där högskolornas skeva antagning bara är det mest akuta. Det ger även grund till missnöje bland de studenter som inte fick plats på utbildningen, och som tyvärr har fog att misstänkta att en plats kanske gått till någon mindre förtjänande. Och det sätter ytterligare press på gymnasielärare att sätta högre betyg, varför det hela blir en ond cirkel.
Handelshögskolan är ett av landets mest prestigefyllda lärosäten, och att det är just den som tar täten kommer förhoppningsvis skaka liv i en annars rätt så trögflytande fråga. Uppenbart är att förändring måste till. Det är illa nog att problemet nått landets topphögskolor, men desto allvarligare är påverkan på landets andra lärosäten. Larm om att lärarstudenter inte riktigt klarar av att läsa och skriva har exempelvis duggat någorlunda tätt de senaste åren. 2017 uppskattades det att hela 20 procent av landets lärarstudenter har problem med grundläggande läs- och skrivförståelse.
Regeringen har tidigare gett stöd till Handelshögskolans resonemang, vilket ger hopp om förändring. Men det måste ske snabbare. Varje orättvis antagning är en för mycket, åtminstone för den som månar om att flit och hårt arbete ska löna sig.
