Bankskatten blir också en skatt på kommunerna

Bolånetagare som irriteras över höga räntor, sparare som irriteras över fondavgifter lär inte samlas på gator och torg. Inte heller de som inte ser bankernas som något blodomlopp i samhällsekonomin.

När en skatt på banker först lanserades av finansminister Magdalena Andersson hette det att den skulle finansiera mindre barngrupper i förskolan. Nu ska skatten som numera kallas riskskatt istället delfinansiera försvaret, tillsammans med en höjd skatt på alkohol.

Vi kan spara och betala skatt till kulor och krut. Och vi kan skåla för att stärka rikets säkerhet.

Men om storbankerna anses vara underbeskattade och ge ”övervinster” till ägare så får nämligen också en av landets största banker, för flertalet helt okänd, också bära bördan av skatten enligt det förslag som presenterats.

Kommunernas egen bank, Kommuninvest, får har det beräknats om något år en extra skattekostnad på närmare 400 miljoner kronor. Det kan låta lite när regeringen skickar ytterligare 10 miljarder kronor till kommunerna som kompensation för Coronaomkostnader, men det är en kostnad som blir permanent.

Kommunerna får därmed högre räntor på investeringar i äldreboenden och skolor, något som uppmärksammats i av riksdagsledamoten Jakob Forssmed (KD). I kommunsektorn talas det också om att de största kommunerna i högre grad kommer att låna upp pengar på obligationsmarknaden istället för via den gemensamma banken. Det uppfattas som varandes en splittring av Kommunsverige.

Regeringen sitter i något av en knipa. Undantas Kommuninvest från skatten missgynnas andra banker som också har kommuner på lånelistan. Samtidigt så riskerar den nya skatten att fördyra investeringar främst i mindre kommuner. Regeringen ger bidrag med ena handen och tar tillbaka med skatter med den andra handen.

Som Kommuninvest självt deklarerat har det dessutom skett en överföring av den offentliga skuldsättningen staten till kommunerna. Om mindre kommuner drabbas av högre räntor eller lånestopp blir det sannolikt den nya Kommunakuten - kallad kommundelegationen - som får ta smällarna. Det betyder också att staten driver både rådgivning och låneverksamhet från de funktioner som byggts upp inom kommunsektorn underifrån av egen kraft till statliga myndigheter.

Kommuninvest är ju något av en anomali i Sverige. Banken startades som en förening med kommuner i Örebro län som medlemmar för att underlätta upplåning. I dag är nästan alla landets kommuner medlemmar och nyligen gick också Region Kalmar in.

Banken med tunga kommunpolitiker i ledningen är således inte en del i den offentliga sektorn. Den omfattas inte av exempelvis offentlighetsprincipen eller JO:s tillsyn. Den kan beskrivas som en okänd stor maktfaktor i den kommunsektorn.

Som Kalmars centerpartistiske kommunalråd Ingemar Einarsson uttryckte det. ”Vi har en lånelimit och går vi över den blir Kommuninvest en överrock på oss.”

Den kommun med lån hos Kommuninvest som inte sköter sig får således bankens experter på sig.

Det kan beskrivas som att de självstyrande kommunerna också utarbetat ett system för självsanering. Som kan antas fungera effektivare än att statliga tjänstemän skulle bli ”överrockarna”.

Den dolda skatten på kommunernas lån är därmed inte av vad som ligger i Emmaboda, Mörbylånga eller Kalmars intresse.

Riskskatten ökar helt enkelt riskerna för landets mindre kommuner.