Annons

Bana inte väg för massövervakning, chefer

Hur mycket ska en arbetsgivare få hålla koll på sina anställda har alltid varit en fråga för debatt. Ska vederbörande få skanna mejlkorgar och internethistorik? Muttra åt Instagrambilderna från Marbella 2012? Och ska även helnykteristen tvingas göra oannonserade drogtester, enkom för att företaget antagit en generell antidrogpolicy?
Ledare • Publicerad 1 mars 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Tillit ger en sundare arbetsplats än misstro.
Tillit ger en sundare arbetsplats än misstro.Foto: Henrik Montgomery/TT

Vi övervakas allt mer på arbetsplatsen. Det handlar om allt ifrån digital mätning av prestation, som att kontrollera aktiviteten på jobbdatorerna, till kameror och GPS-spårning. Men även att chefen bevakar de anställdas privata konton på sociala medier, i jakt på ”problematiska” inlägg.

Fenomenet har blivit så påtagligt att de stora facken nu reagerar. I början av februari lanserade IF Metall kampanjen ”Om integriteten i arbetslivet”, som ska informera om just inskränkningarna i de anställdas privatliv.

Annons

Här kanske någon yttrar den klassiska repliken: “Jag har rent mjöl i påsen, så jag har ingenting att dölja”. Emellertid är det inte du själv som bestämmer huruvida mjölet i din påse är rent. Det gör den som har makten över dig – oavsett om det är staten eller företagsledningen. Och definitionen av rent mjöl kan ändras snabbt. Trender och normer kommer och går. Nya lagar tillkommer.

”Med en importerad ledarskapsstil där ledstjärnan är misstänksamhet riskerar vi att förlora den svenska tilliten.”

Inom övervakningsdebatten talar man ofta om begreppet ”funktionsförskjutning”. Det innebär att när en viss typ av teknik väl är på plats börjar nya tillämpningsmetoder diskuteras nästan genast. Frågan om övervakningskameror på allmän plats är ett gott exempel. I dagarna kom beskedet att regeringen vill fyrdubbla antalet kameror på två år. Men när hörde du senast en makthavare tala om att montera ner en kamera, med hänsyn till invånarnas integritet?

Har vi en gång normaliserat spioneri på sociala medier, obligatoriska drogtester och GPS-bevakning är chansen att vi återgår till en tid utan allt detta minimal. Samtidigt blir övervakningsteknologin alltmer sofistikerad. I USA blir det allt vanligare att chefer mäter de anställdas prestation genom att följa datormusens rörelser i realtid eller samla in biometrisk data som ögonrörelser och ansiktsuttryck.

Med tanke på Sveriges fäbless för allt amerikanskt – oavsett om det är Coca-Cola eller cancelkultur – bör den som vill helga privatlivet vara på sin vakt. Inte bara för integritetens skull, utan också för att värna den unika svenska tilliten. Som organisationsforskaren och tidigare Barometernkrönikören Louise Bringselius påpekar i Dagens Nyheter: Våra decentraliserade och platta organisationer har skapat arbetsmiljöer som präglas av lyhördhet och öppen dialog. Detta har gynnat såväl Sveriges innovationskraft som tilltro till myndigheter. Med en importerad ledarskapsstil där ledstjärnan är misstänksamhet riskerar vi att förlora allt detta.

Margareta BarabashSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons