Även konvertiter har religionsfrihet
För några år sedan, 2021, dömdes en 47-årig afghan för ett brutalt mord i Kiruna. Av hedersrelaterade skäl hade han med sina söners hjälp knivmördat en person med 90 (!) hugg. På grund av en konversion från islam till kristendom några år dessförinnan kunde mannen inte utvisas. Han hade konverterat 2014, men efter att han fått sitt uppehållstillstånd hade han från 2017 slutat gå i kyrkan.
Händelsen blåste liv i den gamla diskussionen att asylsökande kan utnyttja systemet genom att konvertera på falska grunder för att få asylskäl. I år har frågan återigen aktualiserats efter ett fall i Storbritannien där en man som kastat frätande vätska på en kvinna och hennes barn visade sig ha fått asyl eftersom han blivit kristen.
I en artikel i Expressen (21/2) tar riksdagsledamoten Fredrik Malm (L) upp det senare exemplet, och tar sig an sakfrågan på ett lite annorlunda sätt.
I stället för en allmänt migrationsskeptisk poäng i stil med att byte av religion inte borde vara ett giltigt asylskäl – vilket man ibland kan höra från populistiska håll, som när Sverigedemokraterna häromåret ville göra skillnad mellan konverteringar före och efter en asylsökande kommit till Sverige – argumenterar Malm för att svenska kyrkor helt enkelt borde sluta döpa asylsökande.
Utöver att något sådant skulle var svårförenligt med de flesta kyrkors teologi – att göra nya lärjungar och döpa dem är så att säga en av kristendomens grundläggande uppgifter – vore det också minst sagt en drakonisk lösning. Simsalabim så finns inte längre några falska konvertiter – men till priset av att de ärliga konvertiterna inte fullt ut får utöva sin religion.
”Rätten att byta religion är en grundläggande del av religionsfriheten.”
Det vore att beskära religionsfriheten. Sverigedemokraterna vill göra det på ett sätt, Malm på ett annat. I båda fallen underblåser det en allmän skepsis i samhället mot religionsutövning, i synnerhet när det är kopplat till minoriteter.
Något besynnerligt förefaller det också när man från politiskt håll misstänkliggör konvertiter när problemet i Sverige snarare har varit att utredningarna av konvertitärenden har präglats av okunskap och undermåliga frågor.
Därmed inte sagt att Migrationsverket inte bör utreda de asylsökande konvertiterna noggrant, tvärtom. Utredningsplikten gäller.
Men rätten att byta religion ska värnas. Det är en grundläggande del av religionsfriheten och var en av de huvudsakliga anledningarna till att denna frihet en gång infördes. Att särbehandla just asylsökande vore diskriminerande.
Det ställer också ett stort ansvar på kyrkor och församlingar i deras möten med de asylsökande. I synnerhet vissa samfund som är mer uppsökande i konverterande verksamhet än andra. De har ett pastoralt ansvar att både rannsaka individens uppsåt och ha dess trygghet i åtanke. Men det vore drastiskt att omsätta en sådan varsamhet i ett generellt dopförbud.
