Även kommuncheferna har politiserats
Nu på torsdagsmorgonen är tågen väg till Stockholm fyllda av kommundirektörer. För vad väntar om inte höstkonferens i dagarna två med Kommundirektörsföreningen. Civilminister Erik Slottner (KD), håller det anförande som ska sätta anslaget för hela konferensen och sedan väntar runtabordssamtal om styrning och ledning och så naturligtvis som på alla konferenser mingel och middag.
En fråga som kan fungera både som samtalsöppnare vänner emellan eller som samtalsdödare är den utredning som av en händelse beställts precis inför konferensen. Välrenommerade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi - en fri grupp inom finansdepartementet – har givit statsvetarna Rasmus Broms vid Göteborgs universitet och Emanuel Wittberg vid Linköpings universitet uppgiften att studera politiseringen av kommundirektörer. Studien har sin utgångspunkt i kommunchefers rotation och om det finns koppling till politiska maktskiften. Tidningen Dagens Samhälle har tidigare noterat att antalet kommundirektörer som lämnar sina tjänster är betydligt fler året efter ett val än året före. Efter valet 2018 byttes kommunchefer i 79 av landets 290 kommuner ut. I Smålandsregionen uppmärksammades det att två kommunala toppchefer i Växjö lämnat sina tjänster efter valet.
Utredningsuppdraget går i linje med tidigare forskning från förvaltningsforskarna Rolf Solli och Anna Cregård vid Högskolan i Borås som visat att konflikter med den politiska ledningen är en orsak till att allt fler kommunchefer slutar.
Att flyttkartongerna ställs fram utanför kommunchefens rum efter ett val indikerar att nya majoriteter av politiska skäl vill se en annan ledare av kommunens organisation och risken är därmed att partipolitisk hänsyn väger in i rekryteringen av nya chefer. Så är kommunerna inte tänkta att fungera. En kommundirektör ska vara oberoende och tjäna kommunen oberoende av vilken politisk majoritet som styr.
”Om politiseringen är blott en hypotes eller ett verkligt problem vet ingen.”
Frågan om tillsättningar i kommunerna politiserats har tidigare sällan eller aldrig kommit upp på tapeten. Just när det gäller tillsättningar av kommunchefer finns också föreställningen att tunga rekryteringar i kommuner genomförs i någon form av samsyn mellan majoritet och opposition. Och med tanke på dyra utköp och att ett skifte innebär en förlust av erfarenhet finns också en bild av att kommunerna undvikit att politisera tjänsterna för att främja långsiktighet. Intressant nog har kommundirektörens ställning formellt sett stärkts, titeln nämns i kommunallagen numera. Men om tjänsten politiserats innebär det att ställningen i själva verket försvagats.
Den kommande utredningen ser ut att kunna bli något av konferensens egen elefant i rummet. Ingen vill under kvällens galej tala om att man fått drömjobbet på grund av en politiserad process. Och det dröjer innan frågan kommer upp på dagordningen. Först i början av 2025 väntas Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi – Eso kallad – presentera statsvetarnas undersökning. Frågan är hur många av kommundirektörerna från höstens konferens som har fått lämna in passerkortet och lämnat sina jobb av politiska skäl innan dess?
