Annons

Attendo har också att ta ansvar

Turerna kring vårdjätten Attendo manar till en diskussion om villkoren för visselblåsare. Men finansmarknadsministerns reaktion på bolaget är överdriven och framstår som ett hot mot valfrihet och investeringar i välfärden.
Ledare • Publicerad 5 maj 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Till slut valde Attendos vd Martin Tivéus att träda fram och svara på den relevanta kritiken om hur bolaget hanterar interna visselblåsare.

Attendos ledning grävde en grop för sig själva.
Attendos ledning grävde en grop för sig själva.Foto: Henrik Montgomery/TT

Svaren kom emellertid inte i en intervju utan i en artikel på Dagens Nyheters debattsida. Det vittnar om en kultur där det centrala är att hantera media, inte att öppet möta medierna.

Annons

Attendo ska nu bland annat utbilda chefer om vad som gäller för meddelarskydd- alltså rätten för den anställde att till media för publicering meddela uppgifter om missförhållanden.

”Samtidigt har Attendofallet visat att meddelarskyddet i skattebetald verksamhet inom vård och skola väger något för lätt. Där kolliderar det med den anställdes lojalitetsplikt.”

Samtidigt har Attendofallet visat att meddelarskyddet i skattebetald verksamhet inom vård och skola väger något för lätt. Där kolliderar det med den anställdes lojalitetsplikt.

Frånvaron av en civilkuragekultur kom också att förstärka kritiken när det gäller de utbetalningar av bonus till ledningen som skett under samma tid som företaget mottagit 133 miljoner kronor i Coronastöd.

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) passade i kölvattnet av skriverierna på att förespråka en lagstiftning som tvingar bolag att återinvestera alla vinster i verksamheten. En lag som skulle döda alla privata investeringar i välfärden.

När Attendoledningen redan gjort bort sig blev det svårt för den att nå fram med förklaringar om bonusarna. Sakligt sett handlar det inte om några enorma belopp. Ledningsgruppen fick dela på dryga fyra miljoner kronor.

Till bilden hör nu att företaget under förra året gick med en förlust på 900 miljoner kronor som till stor del förefaller vara relaterad till pandemin. Aktieägarna får därmed en kostnad och inte någon utdelning. I det perspektivet är Attendo inget skräckexempel utan tvärtom ett belägg för att välfärdsföretagande väldigt sällan handlar om snabba klipp och kvartalskapitalism utan om långsiktighet och uthålliga ägare som tål stora förluster. Och bygger nya äldreboenden.

När välfärdsföretagen protesterar mot insyn och offentlighet väger allmänintresset av öppenhet över. Bolag som söker kryphål och fördelar ”rent-seeking” får på välfärdsområdet finna sig i att granskas och kritiseras. Politiken ska vara ”pro-market, för marknadsstyrning. Inte pro-business, för affärsmännen.

Att ta emot fyra miljoner kronor extra när aktieägarna förlorar pengar och när skattebetalarna svarat för lönekostnader för anställda kan tyckas vara stötande. Det är nog lika lite som hanteringen av meddelarskyddet något exempel på föredömligt ledarskap. Men det gäller att ha sinne för proportioner. Siffran minus 900 miljoner säger mer om välfärdssektorns karaktär och ägarnas anda än siffran fyra.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons