Thomas Hermansson: Äntligen Sverige i Nato
En lång väntan är över. Nästan på dagen två år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina går så till slut Sveriges Natoprocess i mål. Vad många svenskar hoppades, och flera Natoländer trodde, skulle bli en snabb process visade sig bli en segdragen historia.
Under 2022 trodde många att Sverige skulle kunna gå med så snabbt som på några veckor. Något som i efterhand framstår som en om inte naiv så åtminstone lite väl optimistisk inställning.
Å andra sidan bör det också sägas att knappt två års process egentligen är en ganska normal väntetid. För de flesta länder som blivit medlemmar i Nato de senaste åren har det tagit mellan ett och två år att bli insläppta. Och det är långt ifrån skräckscenariot på ett decenniums processande fram och tillbaka som en del befarade.
Allt som allt kan det för Sveriges del sägas att regeringen skött processen bra. Någon större kritik från oppositionens sida har därför också lyst med sin frånvaro. Att båda Sveriges statsbärande partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, i tur och ordning har fått spela viktiga roller under denna tvååriga process har underlättat både för uppslutningen och stabiliteten – och kanske också till att oppositionen visat förståelse när det varit turbulent.
Att så skulle ske var inte givet. Trots vad styvnackade Natomotståndare hävdar så har Natofrågan debatterats ut och in i Sverige under många års lopp, och när borgerliga förespråkat ett Natomedlemskap har det ofta mötts av stark kritik och hån från vänsterhåll.
”Nu återstår diskussionen om vad Sverige mer konkret ska bidra med i alliansen.”
Svårare är det att berömma Turkiets eller Ungerns hantering. I synnerhet så i Ungerns fall. I Turkiets fall var det mer väntat, men Ungern har med sitt agerande motverkat ett annat EU-land.
Sverige kommer in i Nato under en turbulent period. Inte bara sett till omvärldsläget med Rysslands invasion av Ukraina. Även inom Nato finns orosmoln. Donald Trump som åter vill bli president har hotat med att USA inte kommer skydda Europa från Putin om inte europeiska medlemsländer betalar mer till Nato. Men liknande tongångar har hörts förr – ja till och med Frankrikes president Emmanuel Macron kallade 2019 Nato för ”hjärndött” – och Nato har överlevt.
Mycket har också förändrats sedan Macrons utspel och Trumps tid vid makten. I och med den fullskaliga invasionen av Ukraina har Nato fått en förnyad betydelse, åtminstone i Europa.
Efter att Sverige tagit steget in som fullvärdig medlem återstår diskussionen om vad Sverige mer konkret ska bidra med i alliansen. Nato är inte bara till för att skydda oss, Sverige ska också solidariskt dra sitt strå till stacken. Att Sverige nu skickar officerare till en EU-ledd insats i Röda havet kan ses som en signal om att ambitionen finns där – viljan att vara en aktiv part även som Natomedlem.
