Annons

Alternativet till jök-budgeten

Moderaterna täcker upp där regeringen fallerar.
Ledare • Publicerad 4 oktober 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson och partiledare Ulf Kristersson presenterade på torsdagen en alternativ budget för 2020.
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson och partiledare Ulf Kristersson presenterade på torsdagen en alternativ budget för 2020.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Moderaternas budget för 2020 tycks innehålla extra stora kontraster mot regeringens proposition - kanske just för att januariöverenskommelsen sedan länge avslöjat en stor del av regeringsbudgetens innehåll. Och då håller Moderaterna ändå med om den mest tongivande reformen, nämligen slopandet av värnskatten.

En av kontrasterna i Moderatbudgeten är skattesänkningen på bensin och diesel med en krona. Detta enligt den rimliga analysen att sammanhållningen är viktig för att klimatmålen ska nås. Då kan inte de som är beroende av bilen straffbeskattas i oändlighet och därmed lämnas på efterkälken, med uppmaningen att köpa en allt annat än billig elbil.

Annons

Där regeringen sänker skatten ser Moderaterna till att sänka den ännu mer. Det gäller kanske främst pensionärerna, där skatten föreslås sänkas för dem med en inkomst på minst 13 000 kronor, vilket omfattar långt fler än regeringens skattesänkning gör. Det inkluderar dessutom den stor andelen kvinnor som utelämnades av den feministiska regeringens skattesänkningar.

Skattesänkningar och satsningar, inte minst 3,2 miljarder kronor på hela rättskedjan, kräver dock prioriteringar av utgifterna. Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson brukar när tillfälle ges kritisera finansminister Magdalena Andersson (S) för att ligga på latsidan just när det gäller det.

De prioriteringar Moderaterna gör handlar till stora delar om att avskaffa hela utgiftsposter. Däribland ett borttagande av de ineffektiva byggsubventionerna, som har visat sig gynna helt andra grupper än personer med låg inkomst. Därtill vill Moderaterna lägga ned hela tre myndigheter - Jämställdhetsmyndigheten, Delegationen mot segregation och Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Ingen av de tre myndigheterna fyller någon betydande funktion, annat än som symboliska institutioner som regeringen inrättat för att visa handlingskraft. Men sådan symbolik kostar pengar som kunde ha gått till annat, så Moderaterna gör helt riktigt i att vilja lägga ned dem. Vad gäller Jämställdhetsmyndigheten har riksdagen redan beslutat om dess nedläggning, i samband med att M-KD-budgeten för 2019 röstades igenom. Men eftersom regeringen såg till att rädda myndigheten i vårändringsbudgeten, återstår det alltså får Moderaterna att på nytt föreslå en nedläggning.

Den momshöjning från 12 till 15 procent för bland annat mat och restaurangbesök som Moderaterna föreslår är den största intäktsökningen, och den är rimlig som finansiering. Desto mer tveksam är höjningen av fastighetsskatten för obebyggd tomtmark, från 0,4 hela 3 procent, som knappast är särskilt berättigad.

Moderaternas budget är ändå på det stora hela ett sammansatt alternativ med tydliga prioriteringar. Detta i kontrast till regeringens variant, som samlat skilda viljor utan någon som tagit ett helhetsansvar.

Agnes KarnatzSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons