Naomi Abramowicz: Alla vuxna måste förstå vad ränta betyder

Forskarna ställde tre enkla frågor: hur mycket ens pengar växer om man låter dem sitta på ett sparkonto, hur värdet förändras av inflation och om det är säkrare att satsa pengar på en aktiefond eller aktier i ett företag. Enbart 20 procent av de svarande hade rätt på alla frågor.

Det är inte bara nedslående att så få unga behärskar grunderna i hushållsekonomi, det bådar också illa för deras framtid. Föga förvånande visar statistiken från Kronofogden att ungas skulder ökar. Allt fler yngre dras dessutom med betalningsanmärkningar.

Om unga hade haft lika usla ekonomikunskaper för 30 år sedan hade det också varit illa, men inte lika illa som i dag. Sedan digitaliseringen slog på bred front är det viktigare än någonsin att vara en påläst och kunnig konsument. Det har aldrig varit så lätt att låna pengar. Och det finns gott om mindre nogräknade lånehajar som ser okunniga ungdomar som ett perfekt byte.

Förutom att det är oerhört lätt att skuldsätta sig stärks utvecklingen av kreditbolagens aggressiva marknadsföring. De satsar alltmer pengar på reklam för att locka fler låntagare. Vissa samarbetar till och med med influencers som gärna berättar för sina följare hur lätt det är att köpa en ny soffa eller renovera köket tack vare snabblånen.

Frågan om ungas skuldsättning har diskuterats flitigt de senaste tio åren. Ändå har förvånansvärt lite hänt. Trots att problemet inte ser ut att avta i närtid.

Flera debattörer har föreslagit att privatekonomi ska läggas till i skolans kursplan för att förbättra ungas ekonomikunskaper. Men det kommer inte att räcka. Om skolan hade fungerat som den skulle hade eleverna redan lärt sig om inflation och ränta i ämnen som hem- och konsumentkunskap eller samhällskunskap, där ekonomi ska vara en integrerad del av läroplanen. Därför går det inte enbart att arbeta förebyggande. Det behövs även en hårdare reglering av den svenska kreditmarknaden.

Förra året tog regeringen emot en utredning om hur konsumenter ska förhindras från att hamna i överskuldsättning. Flera av förslagen framstår som så självklara att man frågar sig varför de inte infördes för länge sedan. Exempelvis föreslås en skärpning av regelverket för marknadsföring av krediter, tuffare regler vid kreditprövning och en sänkning av dagens skyhöga räntetak från 40 procent till 20 procent.

Om åtgärderna hade genomförts tidigare hade färre unga befunnit sig i skuldfällan. Förhoppningsvis kommer det inte att dröja alltför länge innan förslagen blir verklighet. För dagens kreditmarknad är livsfarlig för den som inte behärskar de mest grundläggande ekonomiska begreppen.