200 kvinnors klädval är inte politik

Det är en debatt som nu nått ända in i Rosenbad – integrationsministern vill som privatperson förbjuda kroppssvepning för kvinnor, statsministern säger för sin del att lagstiftning inte är aktuell, även om han är emot fenomenet i debatter med Mona Sahlin.

Har vi inte viktigare ting att diskutera? En översikt i en rikstidning för någon dag sedan skattade antalet kvinnor i Sverige som klädde sig i niqab eller burka offentligt till ungefär tvåhundra.

Är vi så otrygga i vår identitet att tvåhundra kvinnors lite ovanliga klädval blir ett ämne i en partiledardebatt? Blir vi så skrämda? Tror vi att det är början till ett slags klädepidemi, och att varje niqabklädd kvinna genom sin framtoning kommer att smitta minst en annan person per dag, så att vi om tio år kommer att se månghövdade och ansiktslösa svartklädda skaror dra fram i köpgallerior och på busstationer?

Vi har en tradition av att människor i dag inom mycket vida gränser får klä sig hur de vill. I Stockholm har vi tidigare kunnat möta brandgult utstyrda Hare Krishna-grupper klämtande små bjällror – nu verkar just den sekten ha tröttnat. Traditionellt klädda romer har väckt aggressioner. Resonerar vi i vidare cirklar har näbbstövlar och utochinvända lammskinnsjackor markerat radikala sympatier, och strikt klädsel utan allt pynt laestadianska sympatier.

I de flesta fall har markeringarna försvunnit, spätts ut och i dag försvunnit i kläd- och livsnormernas gråmelerade medelpunkt. Är det någon som tror att detta inte kommer att ske även med modet att svepa in sig i slöjkappor från topp till tå?

Den som vill klä sig utrerat, må det vara i frack eller burka till vardags, får räkna med att klädseln inte anses lämplig i vissa yrken, ja, att man blir uttittad av sina medmänniskor. Det är en konsekvens man får ta, som vuxna vet vi att våra handlingar får konsekvenser även om de är tillåtna.

Men borde vi inte också – just som vuxna – ha vett nog att veta att ju mer politik vi blandar i vardagsfrågor som exempelvis klädsel, desto mer ökar risken för konflikter och klyftor i vårt samhälle.