Stella Explorer om framtiden: En hajp dör alltid

Vi skulle ha träffats hemma hos Stella Cartriers Lagnefors, som hon egentligen heter, men nu har hon fått covid. Genast dyker gamla coronaminnen upp. Hon berättar på telefon från hemmet i Hökarängen i södra Stockholm om hur hon hängde mycket på Reimersholme Hotell under pandemitiden och underhöll gästerna med livemusik. En beställning kunde vara "Bohemian rhapsody" av Queen. Då fick musikerna en kvart på sig att repa, sedan spelade de låten live i korridoren.

– Det var sjukt nog det bästa jag har varit med om. Det skulle nog alla säga som var där. Det blev en succé.

Covid-gigen låter som raka motsatsen till temat på Stella Explorers nya ep "Lost kingdom", som släpps nu i maj. Tematiskt, säger hon, handlar den om att vara fast i sitt eget huvud, och om längtan efter att bli fri från det – men att man ändå hamnar där. För den verkliga världen är mycket läskigare.

– Jag har levt mycket i mitt huvud, och gör det fortfarande. Men jag känner att det kan vara farligt och jag kommer ofta på mig själv med att tänka att jag måste ta mig ut, det här är inte verkliga livet, säger hon.

– Det var inget jag aktivt ville skriva om, men det handlar nästan alltid om det.

Trots den inre kampen har arbetet med den nya ep:n varit förlösande. Den kunde bli precis vad som helst, säger hon och är glad över att "Lost kingdom" är ganska olik hennes första ep "Dorkay house" med sina afrobeats, gitarr och bas.

– Den här är mycket mer elektronisk, det är mer synth. Den är enhetlig och låtarna är skrivna under förra och förrförra året.

Än så länge har hon mest koncentrat sig på att spela live snarare än att spela in. När hon precis hade skapat sitt alter ego Stella Explorer blev hon till råga på allt av med sin samlade musikproduktion i en hårddiskkrasch.

Men trots pandemin och få inspelningar har Stella Explorer ändå skapat förväntan i branschen. Hon var nominerad i kategorin framtidens artist på P3 Guld, och nu har hon chans att bli årets nykomling på Grammisgalan den 3 maj. Musikjournalister håller koll på henne, hon är vad man kallar hajpad, men själv tar hon det lugnt.

– Jag känner mig bortkopplad från det, att det är hajpat är kul, men en hajp dör ju också alltid. För mig är det viktigt att ha tillit till mig själv. Jag gör det här "for the long run".