När vilda västern kom till Ångermanland

Året är 1991. Sverige befinner sig mitt i en brinnande finanskris. Samtidigt präglas samtidskulturen av två företeelser som ska komma att bli centrala för den här historien: Filmen "Dansar med vargar" går på svenska biografer. Prärieromantiken och den vördnadsfulla skildringen av den amerikanska urbefolkningen trollbinder publiken.

Dessutom är veganrörelsen på framväxt, och berättelsen som nystas upp i Svenska Dagbladets reportagepodd "Medicinmannen" sätts i rullning när en mystisk man som säger sig härstamma från fjärran horisont dyker upp på Stockholms första raw food-restaurang.

Han kallar sig "Apjoilnoman", eller oftast kort och gott för "Man", och utger sig för att vara hövding av det nordamerikanska Mi'kmaq-folket. Han drömmer om ett nytt, grönt och hållbart, samhälle i harmoni med naturen för sig och sitt folk. Men han är också en jagad man, säger han, ständigt på rymmen med en måltavla på ryggen.

Att medicinmannen är karismatisk råder det inga tvivel om. Snart har han lockat med sig ett 50-tal svenskar till sin stam, och de slår läger i en skog utanför Sollefteå.

Men är "Man" verkligen den han utger sig för att vara? Och vad är det som egentligen pågår där ute i skogen?

Historien som rullas upp av reportern Lars Berge och producenten Adam Svanell i poddens fem avsnitt är av det slag att det är svårt att föreställa sig att allt faktiskt har hänt på riktigt.

– Det är en fullständigt bortglömd händelse. Ingen verkar ha hört talas om den här rörelsen. När vi väl hade bestämt oss för att det finns något spännande här och inledde arbetet så blev historien bara konstigare och konstigare, säger Adam Svanell, och tillägger:

– Till skillnad mot hur det brukar vara, att historier oftast inte håller när man börjar nysta i dem, så har den här bara accelererat hela tiden.

För Lars Berges och Adam Svanells del började allt förra sommaren. De hade pratat om att göra en längre reportageserie i poddformat, och efter ett tips från en kollega på Svenska Dagbladet började de gräva i ett snart 30 år gammalt mordfall i Torneå. Då kunde de ännu inte veta hur omtumlande allting snart skulle bli.

Och på produktionsbolaget Banda, som har hjälpt till med produktionen, rådde inledningsvis skepsis.

– De uttryckte viss tveksamhet från början. "Är ni säkra på att historien håller för att göra så här många avsnitt?" Där kan man säga att vi hade tur, säger Adam Svanell.

Med hjälp av Svenska Dagbladet-kollegor som Brysselbaserade reportern Teresa Küchler, arkivmaterial och framför allt intervjuer med personer som varit direkt delaktiga i medicinmannens rörelse berättas en historia där varje ny upptäckt leder till mängder av frågetecken.

Till exempel: Varför var den tidens kunskap om källkritik till synes så usel?

– Det kanske var den stora skillnaden 1991. Då hade vi inte internet och det mesta som skrevs om "Man" var ju på franska. Det vittnar någonstans om hur provinsiellt Sverige fortfarande var på den tiden, säger Lars Berge.

– Här får man verkligen en känsla av att det som hände utanför Sveriges gränser inte berörde den svenska befolkningen. Det dök upp en medicinman i Sollefteå – "Nämen vad kul!"

Och så var det ju det där med biosuccén "Dansar med vargar", som spädde på mångas drömmar om ett liv i frihet, bortom allt vad kreditmarknadsregleringar heter.

Kanske var det därför som medicinmannen hade en sådan förhäxande effekt på sin omgivning, eftersom han representerade precis rätt symbolik vid rätt tidpunkt, säger Lars Berge:

– Det säger flera som vi intervjuar, att de har växt upp med historierna om prärien och det fria livet. För dem var det en möjlighet att återvända till barndomens drömmar. Jag tror att det också förhindrade ett kritiskt tänkande.