GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Maja Larsson skriver kvinnohistoria i sin Augustprisnominerade debut

Från privatsak i hemmet till stordrift under offentlig debatt. Maja Larssons Augustprisnominerade bok om det svenska barnafödandets historia är en intressant genomgång.
Bokrecension • Publicerad 1 november 2022
Detta är en recension i Barometern Oskarshamns-Tidningen. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Maja Larsson har nominerats till Augustpriset som årets fackbok för sin debut ”Kläda blodig skjorta”.
Maja Larsson har nominerats till Augustpriset som årets fackbok för sin debut ”Kläda blodig skjorta”.Foto: Maja Kristin Nylander
Sakprosa

Kläda blodig skjorta. Svenskt barnafödande under 150 år

Författare: Maja Larsson.

Förlag: Natur & Kultur.

”Kläda blodig skjorta” är ett gammalt uttryck som symboliserar heroisk död, men också en metafor för att strida och dö för någon annan.

Maja Larssons debutbok om svensk förlossningsvårds utveckling de senaste 150 åren är en kronologisk odyssé som går från inrökta och nerkylda torparstugor till kliniskt rena förlossningssalar. Vi möter föderskor, barnmorskor och läkare och berättelserna gör den faktaspäckade texten mer tillgänglig och angelägen.

Författaren låter också barnafödandet gå hand i hand med den historiska och politiska utvecklingen och förlossningsvården blir en spegel av samhällsutvecklingen i stort. Positivt är att ”Kläda blodig skjorta” inte är någon argumenterande bok, i stället har författaren bemödat sig att göra en så objektiv genomgång som möjligt genom att återkommande lyfta fram olika ståndpunkter.

”Intressant är att se hur synen på förlossningar och födande kvinnor har böljat fram och tillbaka och hur yttre faktorer varit med och format svensk förlossningsvård.”

Intressant är att se hur synen på förlossningar och födande kvinnor har böljat fram och tillbaka och hur yttre faktorer varit med och format svensk förlossningsvård. Boken visar tydligt hur två olika rörelser hela tiden existerat parallellt. Dels en ständigt framåtgående rörelse, där nya rön testas för att efter hand bytas ut mot andra, i jakt på den ultimata förlossningen, dels ett cykliskt förlopp, eller en vågrörelse om man så vill, där förkastade metoder plötsligt efterfrågas på grund av förändrade förutsättningar och tvärtom.

Ett tydligt exempel är synen på tidig hemgång. Hur det i vissa tider framstått som en viktig valmöjlighet, medan det i ekonomiskt bistrare tider setts som ett tvång för att spara pengar.

En stor förändring har dock varit konstant, enligt Larsson. Från att födandet varit något högst privat och tabubelagt har förlossningsupplevelsen blivit något som ventileras offentligt, in i minsta detalj.

Och en sak är säker: Barnafödandets historia är långt ifrån färdigskriven och förlossningsvården långt ifrån färdigdebatterad. Nedläggningen av BB i Sollefteå fortsätter att skapa rubriker, liksom bristen på barnmorskor. Den nya regeringens förslag om att begränsa rätten till tolk i vården har de senaste dagarna fått skarpa reaktioner, bland annat från läkare och barnmorskor. Och hur kommer dagens ekonomiska läge att påverka barnafödandet? Nya kapitel kommer med största sannolikhet att kunna skrivas om några år.

Torun BörtzSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.