Kulturbranschen gasar och nyper sig i armen

Dagen efter glädjebeskedet är förberedelserna i kultur- och nöjesbranschen i full gång för att ta emot publiken som förr.

Teater Galeasen dubblar höstrepertoaren ute på Skeppsholmen i Stockholm till två föreställningar i stället för en. "Irakisk Kristus" hade kritikerrosade premiär 12 mars 2020 och hann spelas två gånger innan teatern var tvungen att pandemistänga. I höst spelar man den plus den tidigare uppsättningen av "#ärdetkrigän". Tematiskt hör föreställningarna ihop och görs dessutom av samma skådespelare. "Hårt arbete, men kul" resonerar Sophia Artin.

"Irakisk Kristus" är samtidigt en för Galeasen stor och dyr uppsättning med nio skådespelare som nu testar sig i princip dagligen. Våren 2020 skulle den ha spelats i samarbete med Dramaten och Kulturhuset Stadsteatern men nu blir uppsättningen Galeasens egen.

– Det är förstås ett ekonomiskt risktagande. Men jag hoppas och tror och när vi tittar på vår budget så tycker vi att det ska gå ihop – men det bygger ju också på att publiken ska våga komma.

Gör den då det, eller har den hårda nedstängningen av just kultur- och nöjesbranschen gjort människor rädda? På Galeasen pågår just nu en diskussion om huruvida man under en övergångsperiod skulle kunna begära vaccinationspass eller PCR-tester för att både publik och ensemble ska kunna känna sig säkra.

– Jag skulle önska det, jag tänker här: att köpa en teaterbiljett är inte samma sak som att gå på apoteket eller som att köpa en liter mjölk.

– Galeasen är ju en fri grupp så jag tror att vi skulle kunna göra det, men jag är inte hundra än och vi är heller inte överens om detta på teatern.

Även Frida Röhl, konstnärlig ledare för Folkteatern i Göteborg, tror på fortsatta säkerhetsåtgärder både för personal och publik.

TT: Tror du att publiken vågar komma tillbaka?

– Ja det tror jag verkligen. Vi har fått så enormt mycket kärlek och uttryck av längtan från publik under pandemin. Det har också varit tydligt under den pjäs som spelas nu, ”Misantroperna”, att publiktrycket är väldigt högt.

Samtidigt menar Sophia Artin att regeringen måste stå fast vid sitt beslut även när smittotalen börjar gå upp bland unga och ovaccinerade.

– Jag hoppas att man från politiskt håll faktiskt förstår vikten av musik och teater, att man låter den få komma till nu, och att man i så fall sätter in restriktioner på till exempel kollektivtrafik och resor, på allt det där andra som har fått härja fritt.

Även biobesökarna kan se fram emot ett större utbud. Filmstaden säljer till fulla salonger från och med den 29:e, berättar marknadsdirektören Helena Eklund – allt enligt regeringens och Folkhälsomyndighetens besked.

– Vi har lyssnat på dem hela vägen och gör så även nu och den första filmen som det här får effekt på är ju den nya Bond-filmen (med premiär 30 september), vilket vi är lättade över.

Samtidigt sprider man ut föreställningarna mer för att minska trängsel, erbjuder handsprit och städar mer.

– Det är ju också lätt att se hos oss vilka föreställningar som är mest bokade, om man känner en sådan oro.

Även för musikbranschen är det fulla lokaler som gäller från och med den 29 september, berättar Joppe Pihlgren, verksamhetschef på Svensk Live. Han ser ingen anledning till att kräva covid-pass om inte Folkhälsomyndigheten eller regeringen gör det.

– Men om publiken känner sig trygg av det kan någon enskild (arrangör) välja att göra det.

Tack vare det statliga kulturstödet finns de flesta arrangörer kvar, om än nedbantade, framhåller han. Hur många som är redo för konsert direkt efter den 29 är osäkert. Att repa i gång ett band tar "några veckor", framhåller han, och för de större konserterna är startsträckan ännu längre. Världsartister måste få ihop det med spelningar i andra länder.

– Bedömningen är att det ska gå att öppna upp. Däremot märker man att det är lite svårt att tro på när det har varit så mycket upp och ner. Det är svårt att tro att det är över, man får nypa sig i armen.

Rättelse: I en tidigare version angavs fel datum för den svenska Bond-premiären.