Camilla Lagerqvist skriver om män som hatar kvinnor på 1920-talet

Mysig och noir – så kan Camilla Lagerqvists första deckare för vuxna, ”Det hemliga sällskapet”, beskrivas. Hur väl fungerar en sådan blandning? Både bra och mindre bra, tycker recensenten Bengt Eriksson.

Recension • Publicerad 3 februari 2024

Detta är en recension i Barometern Oskarshamns-Tidningen. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.

Deckare

Det hemliga sällskapet

Författare: Camilla Lagerqvist

Förlag: Bazar

”Det hemliga sällskapet” är Camilla Lagerqvists första roman för vuxna, och första delen i en historisk spänningsserie.Foto: Stefan Tell

Efter många spännande ungdomsböcker har Camilla Lagerqvist skrivit en vuxendeckare. Miljön är Uppsala åren 1920-21 och huvudpersonen heter Ester Tillman, nybliven änka. Äntligen kan Ester göra det hon vill: öppna en detektivbyrå.

Kvinnor får ju inte bli poliser, inte heller rösta i allmänna val. Nu ska en ny rösträttslag införas, om inte männen i ”Det hemliga sällskapet” kan hindra det. Män som hatade kvinnor på 1920-talet, det är temat.

”Tillmans kvinnliga detektivbyrå, vid sidan om Ester även Yarina och Olga, skildras varmt och solidariskt. Medan hatet och våldet hade behövt en skarpare, svartare penna.”

Annons

Berättelsen, där fiktion och verklig historia möts, går i noir. Lagerqvist skriver däremot med mjuk hand, nästan som om det är feelgood. Samverkar eller krockar det? Lite både och. Tillmans kvinnliga detektivbyrå, vid sidan om Ester även Yarina och Olga, skildras varmt och solidariskt. Medan hatet och våldet hade behövt en skarpare, svartare penna.