Barock, groteskt och maxat när tanten är arg
Arga tanten
Text, bild: Simon Jannerland
Förlag: Bonnier Carlsen
På sätt och vis blir det första intrycket bestående. Omslaget till Simon Jannerlands (f. 1985) debutbok är explosivt och klatschigt, en anda som präglar verket som helhet.
Bilderboken ”Arga tanten” strävar helt klart efter att placeras i det humoristiska facket. De tekniskt skickliga illustrationerna präglas av en ovanlig intensitet. Färgprakten och de virvlande formerna laddar varje sekvens med energi.
Med sin drivna konstfärdighet berikar Simon Jannerland det lättviktiga utbudet. Han är en underhållare av format, men förmår ändå att ge det fluffiga, om inte ett djup så i alla fall en sympatisk sensmoral.
Tre barn beslutar sig för att befria en pojke från dennes stränga föräldrar. För att klara något sådant måste de överlista en stor hund och en arg tant. Det artar sig till ett äventyr utöver det vanliga.
Att räfsa löv och tillverka korv är ovanliga aktiviteter i bilderböcker. I Simon Jannerlands värld antar de närmast astronomiska proportioner. Hans vilja att maxa varje situation gör helheten barock, stundtals grotesk.
”Arga tanten” har komponerats i tre akter, avdelade med lika många tonsatta verser. Formmedvetenheten är alltså mycket väl utvecklad. Avsikten är förstås inte att kamouflera det tunna innehållet, men det mastiga i utförandet etablerar sig som ett egenvärde.
