Annons
Ett opersonligt farväl från Mikael Wiehe
Skivrecension • Publicerad 2 december 2021
Detta är en recension i Barometern Oskarshamns-Tidningen. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Visa/rock
Mikael Wiehe – Den siste mohikanen
Skivbolag: Universal
När Mikael Wiehe efter 60 år som artist nu säger tack och hej trycker han in så många, och så stora ämnen som möjligt på sin sista skiva. Klimatet, krig, tysk politik och corona besjungs på ”Den siste mohikanen”. Som att han vill bevisa att han, som blivit känd för sin protestmusik, minsann fortsätter att sparka även som 75-åring.
Men jag vet inte riktigt vad han vill säga. Det saknas eftertanke och personlighet. Han vrider uppmärksamheten bort från sig själv och riktar den mot kampen och orättvisorna han ser.
Annons
Det är mjuka gitarrer, hiphop-beats och Wiehes skånska vissång som följer oss genom skivan. Han gör det han kan och det har gjort hela sin musikkarriär.
Men om detta är slutet, så saknas det ett ordentligt farväl.
Här saknas innehåll
Anna EngströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons
