Romson som Sahlin
Igår när Åsa Romson sommartalade på Medborgarplatsen i Stockholm var det mer av förort och storstadsfrågor som stod i centrum. Kanske var det ingen slump att Romson valde den plats som många politiskt förknippar med Mona Sahlin.
Miljöpartiet håller på att positionera sig inför nästa års val. Och lyssnar man till vad Romson sade så är det tydligt vart man vill röra sig. Miljöpartiet vill se en ny regering, och den ska ledas av Socialdemokraterna. Men om Miljöpartiet tidigare har varit ett vänster-mittenparti som lockat över människor från det borgerliga blocket låter det nu som om de gröna vill positionera sig vänster om S.
Det finns taktiska möjligheter med ett sådant drag. Stefan Löfven har en stor blotta mot vänster. I frågor om energi, industri och skatter står den nye partiledaren långt högerut. Jobbskatteavdragen ser ut att hålla på att skapa en spricka i partiet. Många socialdemokrater vill gå längre än Löfven och riva upp avdragen om man får makten. Dessutom beskylls Stefan Löfven för att vara alltför tyst om integration och invandring.
I ett sådant läge kan man tänka sig att en del väljare som gillade Håkan Juholt och Mona Sahlin letar efter andra alternativ än Löfven. Då finns Miljöpartiet där. De gröna öppnar för att skatteökningar kan behövas. Dessutom ska man nu bli förortens röst.
Åsa Romson började sin sommartalsdag med att hålla presskonferens i kravalldrabbade Husby tillsammans med partiets kontroversielle gruppledare Mehmet Kaplan, som tidigare i sommar twittrade om att Jonas Gardell inte skulle skämta om Islam. Tillsammans meddelade de att partiet vill satsa 400 miljoner i en social fond för förorten, 100 miljoner på en särskild idrottssatsning, samt dryga miljarden på att flytta ut arbetsförmedlingar i förorten. Satsningar som är en droppe i havet om man betänker problemens omfattning och att pengarna ska slås ut på fyra år.
Vad Miljöpartiet borde pratat om i både i Husby och på Medborgarplatsen är jobben. Var ska de jobb skapas som de till förorten utkommenderade tjänstemännen ska fördela? Höjda skatter på arbete och energi ger inte jobb. Alla kan inte vara rallare eller vindkraftstekniker.
Avsaknaden av svar på de stora samhällsfrågorna saknades i Romsons tal. Jobb, energi, industri och till och med miljön ska lösa sig bara den där stora nödvändiga samhällsomvandlingen inträffar. Bortsett från regionala Stockholmsfrågor var identitetspolitiken och förortens offerroll var kanske det mest konkreta.
När man tänker efter var det som om Mona Sahlin var tillbaka på Medborgarplatsen.
Mathias Bred
