Envist stirrande i textpärm

Dessutom ingår Mr Bo i bandet, så gitarrupplevelsen känns säkrad.

Det är första gången som bluesföreningen Crossroads arrangerar konsert på Pipes of Scotland och många är nyfikna på hur det ska fungera.

Tyvärr blir det inte särskilt roligt. Munspelandet är helt okej även om det sällan lyfter till några verkliga höjder, men Sture Elldin är definitivt ingen sångare och det hjälper inte att han envist stirrar i textpärmen genom större delen av konserten.

Bandet är skickligt och tajt men fast i en evigt malande chicagoblues där deras tolkningar av låtarna fastnat i en och samma form. Ett fåtal låtar i lite annorlunda stil, som Little Walters paradnummer My Babe och Billy Boy Arnolds Wish You Would, känns befriande!

Den som sticker ut i sammanhanget är Mr Bo, som har en egen gitarrstil och är en äkta showman därtill. Det är flera i publiken som undrar om inte Mr Bo ska få ta över mikrofonen ett tag, och när han inleder andra set med att sjunga två låtar höjs nivån märkbart. Men mer av den varan blir det inte, och snart är det tämligen ointressant igen.