Var fjärde elev äter inte skollunchen

Det visar de första resultaten från en studie om svenska barns matvanor.

Nyligen presenterade Christel Larsson, doktor i kostvetenskap, en undersökning vid ett seminarium i Stockholm. Den fick många att häpna.

Visserligen äter de allra flesta barn frukost, lunch och middag varje dag. Men bland elvaåringarna uppger var fjärde att de inte äter skollunch alls ungefär två dagar i veckan.

I stället äter barnen bröd, sallad, filmjölk eller köper något från någon närliggande kiosk.

För mycket godis

- Helst skulle man ju vilja att alla barn åt lagad lunch varje dag, speciellt eftersom det finns en sådan fantastisk möjlighet i Sverige att göra det. Det är önskvärt att den siffran höjs, säger Christel Larsson till TT.

Ännu ger studien ingen helhetsbild av vad och hur mycket barn äter. Men redan nu visar resultaten att vissa barn äter godis på tok för ofta.

Var tionde skolbarn äter godis fem dagar i veckan. Det betyder att 700 barn i Kalmar får sötsaker större delen av veckan. Och var tionde fyraåring äter glass varje dag.

- Självklart är det en konsumtion man skulle vilja minska eftersom den ger mycket tomma kalorier och inga näringsämnen. Det intressanta blir när vi också kan se mängderna, och vad barnen får i sig i övrigt, säger Christel Larsson.

Upp till 19 procent av barnen klassades som överviktiga, och upp till 4 procent feta, beroende på ålder.

Fler övervikiga

Bland flickorna tyckte ungefär var fjärde att de var överviktiga, alltså fler än vad mätningen visar verkligen var överviktiga. Av pojkarna upplevde var femte sig som överviktig.

I Sverige liksom de flesta andra länder har andelen överviktiga och feta mångdubblats de senaste åren. Finn Rasmussen, docent vid Karolinska institutet, menar att det finns en koppling mellan övervikt och ett barns sociala förhållanden.

Socioekonomisk ojämlikhet

Barn med lågutbildade mammor är oftare överviktiga än barn med högutbildade mammor.

- Det finns en tydlig socioekonomisk ojämlikhet. Den syns från att barnen är ungefär sex år gamla och det sociala gapet fortsätter sedan att öka under hela uppväxten.

Jordbruks- och konsumentminister Ann-Christin Nykvist betonade på seminariet att det är viktigt med goda kostvanor tidigt.

- Det är nu fler i världen som dör till följd av vad de äter, än de som dör av svält, sade Ann-Christin Nykvist.